Extra
om Greklands ekonomiska kris - vad det handlar om                    
                          
       
Sommaren/hösten 2015                                                                               Senast uppdaterad:
22/9
                                  

Långvarig grekisk tragedi
Rent ekonomiskt är det omöjligt att förstå hur man på överskådlig sikt
kan rädda Greklands finanser.

Det enda som återstår är en skuldsanering och att politiska skäl mer än ekonomiska
skall få avgöra vilken hjälp landet kan få av EU.

Händer ingen avgörande förändring med ett nytt skattesystem som fungerar, verklig kontroll och slut
på korruptionen, beslut om en rättvis och fungerande byråkrati och stopp på skatteflykt, så blir bara
processen allt mer utdragen.

Folkets nej blev till ett ja i grekiska riksdagen
Inom en veckas tid blev ett nej i folkomröstningen 5/7, efter en uppmaning att röstas nej från den grekiska regeringen, till ett ja av samma regering. Man hade folkomröstat mot ett förslag en vecka tidigare som var i stort detsamma nu när man återkom till förhandlingsbordet. Enda skillnad denna gång var att nu var begäran om lånet ännu större och för längre tid. "Vi behöver mer pengar och även avskrivningar".

Fattiga euroländer får betala den grekiska notan
Länder med lägre levnadsstandard får betala och även länder som genomför tuffa besparingar på grund
av egen dålig ekonomi.
Slovakien, Estland, Lettland, Litauen (med i euron januari 2015) är exempel på euroländer som genom bilaterala lån, stödköp och stödfonder har hjälpt Grekland och har en lägre levnadsstandard än Grekland.
Lånen har inte sällan lämnats efter oenighet och motstånd i flera länder.

Exempel på länder med tuffa ekonomiska stålbad och uppoffringar är Cypern, Portugal och Irland.

Största långivande länder
De övriga euroländerna har på olika sätt stöttat Greklands ekonomi.
Lilla öriket Malta riskerar att förlora mest, 5% av sin BNP vid en Grekisk konkurs.
I Luxemburg har i snitt varje invånare lånat Grekland 15.208 kronor (kurs 11/7)

I förhållande till landets BNP:
1. Malta 2. Slovakien 3. Spanien 4. Cypern 5 Italien 6. Slovenien 7. Estland 8. Frankrike 9. Tyskland 10. Belgien

Per invånare ( i euro):
1. Luxemburg 1618 2. Holland 1109 3. Österrike 1068 4. Finland 5. Tyskland 1061 6. Belgien 7. Frankrike 994
8. Italien 939 9. Spanien 837 10. Cypern 767

Miljoner euro:
1. Tyskland 85.7 2. Frankrike 65.5 3. Italien 57.1 4. Spanien 5. Holland 18.7 6. Belgien 11.6 7. Österrike 9,1
8. Finland 5.8 9. Portugal 4.2 10. Slovakien 2.8

Euron, svenska kronan och greklandskrisen
Pengars värde bygger mycket på förtroende för olika valutor, för länders ekonomi och framtid.
Statistiken för euron under de senaste 5 åren, den tid som Grekland haft åtstramningspaket, 
visar att den stärkts mot den svenska kronan.
Vi svenskar får betala mer i Grekland för våra kronor.
Svenska kronan har blivit billigare för greker som kommer hit eller vill köpa svenska varor.
Kronpolicyn är en medveten penningpolitik från svenska Riksbanken.


Euron under de senaste 5 åren

Under senare tid har eurovalutan varit svajig, men ändå totalt hållit sig på topp.


Euron under maj, juni och juli

Mot den amerikanska dollarn, som idag är dyr för oss med svenska kronor, har euron
tappat till sin lägsta nivå på 5 år. Under de senaste 3 månaderna har euron däremot stigit något!

Om Grekland skulle lämna euron, tror ekonomer att deras nya valuta skulle halveras i värde mot euron.
Detta skulle gynna Greklands export och inte minst turistnäringen. Vi skulle få mycket
mera för våra kronor och euro för grekiska varor och för att semestra där.

Grekernas privata ekonomi och ekonomiska tillgångar skulle däremot bara bli värda hälften så mycket
och importerade varor till Grekland mycket dyrare.
Detta drabbar främst vanliga löntagare och pensionärer, men inte de greker som redan flyttat sina
pengar utomlands.

Turistlandet Grekland
Den grekiska ekonomin är i betydande omfattning beroende av inkomster från turismen.
Turismen är i sin tur beroende av en fungerande infrastruktur och service. Det har inte alltid fungerat
så bra med detta, trots stora bidrag från EU. Pengarna hamnade inte där dom skulle. Det var inte allt
för länge sen som massturismen sökte nya billigare resmål i grannlandet Turkiet. Här var inte bara
prisnivån lägre, utan service på turistanläggningar och välskötta marinor visade på väl fungerande
turistsatsningar utan bidrag från utlandet. Beroendet av turism är alltid bräckligt.
Men ett särdeles vackert, historiskt och kulturellt land som Grekland kommer alltid att kunna locka
besökare till sig.
Under den senaste tiden har turismen ökat och det har införts en del avgiftssänkningar för landningsavgifter,
lägre hotellmoms och ökad visumfrihet.



FAKTA
Euroländer: 18 stycken har Euro som valuta.

9 EU-länder har egen valuta:
Bulgarien, Danmark, Kroatien, Polen, Rumänien, Sverige, Danmark, Tjeckien, Ungern och Storbritannien.
Av dessa har 2 medlemsländer har inte förbundit sig att införa euron: Danmark och Storbritannien

Grekland har länge varit en av EU:s största mottagare av EU-medel.

Invånare 11 miljoner
Arbetslöshet 28%
Antal turister per år 17 milj. varav 650 000 svenskar (2014)

ÅRTAL
1941 ockuperat av Nazityskland, Bulgarien och Italien från år 1941 under 2:a världskriget.
1946-1949 inbördeskrig  mellan kommunister och konservativa
1952 medlem i NATO
1967-1974 millitärstyre efter en statskupp.
1975 republik och demokrati
1981 medlem i EU (dåvarande EG)
2001 anslöts till EMU
2002 införde euro

Är tillsammans med Portugal EU:s mest jordbruksberoende land.
Grekland ligger på 11e plats i världen i fråga om inkomsterna från turismen

Bytesbalans: -2.2% (2014)
Export: Turkiet 11%, Italien 8%, Tyskland 6%, Bulgarien 6% Cypern 5%
Viktigaste exportslag: Petroleumprodukter, livsmedel
Import: Ryssland 12%, Tyskland 9%, Italien 8%, Saudiarabien 5%, Kina 5%, Holland 5%, Frankrike 5%

Grekland och Sverige
Det finns ca 30 svenska dotterbolag verksamma i Grekland.
Uppskattningsvis 300 svenska bolag är verksamma i Grekland genom agenter och distributörer.
Den svenska exporten till Grekland har halverats sedan den grekiska ekonomiska krisens början 2008.

Det finns uppskattningsvis 2 500 fast boende svenskar i Grekland.

Partier i parlamentet och antal platser:

SYRITZA radikal vänster 149
Nea Dimokratia center-höger 76
Gyllene Gryning högerextremt 17
Floden liberal vänster 17
KKE Kommunistpartiet 15
Oberoende greker höger 13
PASOK socialister 13

SYRITZA och Oberoende greker regerar sen efter valet i januari 2015.
Man tog över efter en koalition bestående av NY Demokrati och PASOK.

Opinion
De flesta verkar i stort vara överens om vad det mesta handlar om
och om vilka misstag som begåtts.
Det går att få tag i massor av information om vad som skett med Greklands ekonomi och självklart
finns det nu en hel del facit vad som kunnat göras tidigare. Vad som är receptet för framtiden är
den svåraste gissningen, men i stora drag är de flesta på det klara med vilka åtgärder som måste till.

Alla utom vänstern och högerextremisterna. Här finns en helt annan uppfattning.
De som är emot EU är också emot vad som sker med grekiska räddningspaket.
Dessa båda grupper menar att alla övriga 17 stats- och regeringschefer samt finanschefer i
eurogruppen har en gemensam konspirationssyn på vad som sker och vill förstöra för Grekland.
Man anser att det är en kupp mot Grekland med Tyskland i spetsen. Motparten tycker helt enkelt inte
om att det är en vänsterregering i Grekland...
(3)

Den dagliga vänstertidningen ETC säger att
" Grekland blivit utsatt för en kupp" och " Greklandskrisen handlar inte om lån, det handlar inte om
valuta, det handlar inte om stödpaket. Det handlar om att stoppa en annan politik.
När EU genomför det på detta sätt är det faktiskt en kupp. Alla vet nu att Euron blivit en
´samarbetsdiktaturens` vapen."
(1)

Den högerextremistiska tidningen Avpixlat som står Sverigedemokraterna nära, citerar brittiska
UKIP-ledaren som handlar om "EU:s bluff" och rapporterar om franska Front National avsmak för EU.

När EU-parlamentet fick besök av grekiska premiärministern Tsipras efter folkomröstningen, hyllades han gemensamt av vänstern och yttersta höger. Han förtjänar säkert att hyllas på många sätt, men
EU-motståndarnas applåder hade egentligen ingenting med vad det grekiska folket tycker om EU och vad
Tsipras vill försöka åstadkomma. I så fall hade en "devalvering" i form av återgång till Drachmann varit ett
enkelt önskemålet med samtidig begäran om ett hyfsat avgångsvederlag.

Nya spanska framgångsrika vänsterpartiet Podemos (Vi kan) anser att en ny regering som Syriatza inte
kan ansvara mot låntagare vad tidigare grekiska regeringar har ställt till med, men har inga efterkonstruktioner.

"Syritza är inte ansvarigt för den enorma ekonomiska krisen som drabbar Grekland. Det var Ny demokratis och PASOK:s regeringar, PP:s och PSOE:s allierade, som förfalskade konton och lämnade landets suveränitet över till trojkan och överlämnade en ekonomisk och social katastrof till Syrizas regering vilken är både nödvändigt och brådskande att vända."

Liknande argument dyker upp ibland som hävdar att om man byter politik i ett land, så kan man själv skriva
av alla gamla orättvisor och skulder. I en sådan värld skulle alla låna.

De självklara argumenten (?) om att beskatta de som mest tjänat på kalaset och klämma åt där det finns
mest korruption och fiffel är sparsamma här. Sverigedemokraterna skriver väldigt lite om den grekiska krisen överhuvudtaget - och om orsaker och åtgärder. Nästan helt dominerande är fokus på invandringen och tiggeri,
fast Europa har många fler allvarliga och brännande frågor.

En del ekonomer menar att de mesta lånen i början av stödprogrammet gick till skuldbetalningar till privata borgenärer och utländska banker och för lite till Grekland.
Man menar att sparkurerna har skadat landet och att offentliga satsningar hade varit bättre.

Det är inte svårt att läsa ut av debatten vad som vad fel från början och att man skulle
dragit i handbromsen tidigare.
När banker skall sätta stopp för lån på grund av att kreditanalysen visar på dålig betalningsförmåga, finns i sämsta fall möjligheten att låna av mindre seriösa långivare
likt läget för privatpersoner som SMS-lån, ockerutlånare eller vänner och släkt.
I vilket fall är det uppenbar att både en låntagare som Grekland och en långivare
som europeiska länder och andra, borde tidigt veta om riskerna när ekonomin började
gå mot botten.


Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillsammans med Greklands
premiärminister
Alexis Tsipras.

Kejsarens nya kläder
Kanske är det så som kriminologiprofessorn Leif GW Persson skriver i en krönika och som kanske
passar bra att avsluta denna översikt:

"Varje gång jag läser ännu en förklaring till Greklands ekonomiska kris kommer jag att tänka på hans
( H.C. Andersens saga om Kejsarens nya kläder) berättelse om de två sluga skräddarna som skall sy nya
kläder till sin Kejsare. Kläder av ett magiskt tyg som är så märkvärdigt att mindre begåvade personer inte
ens kan se det. En naken Kejsare som i all sin prakt stoltserar inför en imponerad omgivning ända till han passerar framför det lilla barnet som påpekar att han ju faktiskt går omkring naken. Svårare än så är det
inte. Betrakta frågan med barnets ogrumlade ögon och ge faderulingen i alla dessa ekonomiska
experter som hela tiden men på olika vis lägger ut texten om samma sak."

Efter att ha argumenterat att en grekisk avskrivning är ett dåligt skämt, ger han exempel på Göran Persson
och hans budskap som både finans- och statsminister om att "den som är satt i skuld, är heller inte fri". 
"Hade han varit verksam i Grekland skulle han ha gjorts till åtlöje av alla de som skodde sig på den rakt
motsatta tesen som nu lett flertalet av deras väljare rakt in i den allra enklaste och mest påtagliga
fångenskapen. Den som handlar om att du saknar mat för dagen och tak över huvudet."
(2)

- Det bästa vore om Grekland klev av och återgick till drachmer, förtydligar han dagen efter.
 

Sammanfattning

Den 26/8 sammanfattar Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet, UI, den svenska
opinionsdebatten om greklandskrisen så här:

"Att den grekiska soppan i Sverige har fått karaktären av en höger/vänster-fråga säger mer om vår oförmåga att på allvar diskutera europafrågor än problemet i sig. Snarare än att moralisera om ordning och reda, spara och slösa etc kan man konstatera att flera ståndpunkter från den polariserade debatten är fullt kompatibla:
ja – grekiska politiker har under decennier svikit sitt folk och det är märkligt att grekerna inte själva kräver mer av sina politiker,
ja – mycket av den ”hjälp” Grekland har fått har till stor del syftat till att avhjälpa problem utanför landet,
ja – eurozonens bristfälliga konstruktion har förstärkt strukturella problem inom flera europeiska ekonomier,
ja – Tyskland har en ekonomisk modell med ett permanent överskott i bytesbalansen som kräver att någon annan har ett underskott och
ja – det är svårt att se en lösning som inte både innefattar skuldlättnader, strukturella reformer och fortsatt reformering av eurosamarbetet."

Som vår rubrik antyder, så tror vi tyvärr att det med största sannolikhet blir en "långvarig grekisk tragedi".
Det finns inga "Kejsarens nya kläder". Bara gamla sanningar.
 

Fortsättningen
På resesajten Budgetres.se och i ReseMagazinet skriver vi huvudsakligen om restips och inspiration för den
oberoende resenären att, på bästa och mest prisvärda sätt, upptäcka världen. Vi skriver normalt inte politiska reportage, fast mycket om vår värld handlar om politik, men skildrar resandet från alla aspekter med en ambition
av respekt och etik. Vi tror på att resandet i sina bästa former är berikande för alla.

Greklands ekonomiska resa är lång.
Din resa är enklare. Avståndet är nära.
Grekland framtid är i mycket kopplat till turismen.
Fortsätt att resa hit på ett sätt som gynnar landet och inte den internationella turistindustrin.

- - -

(1) Synonymer till kupp: djärv och överraskande handling: stats-, valkupp; (militär term) överraskande anfall;
djärv affärstransaktion; djärvt inbrott.
Ehrenberg: Grekland har blivit utsatt för en kupp - Tidningen ETC 13/7 2015.

(2) Leif GW Persson: Ett dåligt skämt - Krönika i Expressen 12/7 2015.
(3) Den som orkar och har lust kan söka och läsa om Euroländernas folkvalda regeringar för respektive land.
Hos de 17 länderna finns representanter av alla politiska färger som styr. Röda, gröna, blå, ljusblå,
ljusröda osv. Sök enklast på Wikipedia för varje land.

 


IMF, en av de inblandade långivarna. Läs mer om IMF i högerspalten.
 

■ ■ ■

14/7. Greklands premiärminister Alexis Tsipras sade, efter de långa förhandlingarna med resten av
eurogruppen, att
" jag skrev under en uppgörelse jag inte vill ha, men som jag är villig att genomföra och som jag kommer
att ta ansvar för."

Det återstår många beslut och inte minst i Grekland, innan ännu mer ekonomisk hjälp och
nödvändiga reformer kan säkras och genomföras, samtidigt som man drunknar i skulder.

16/7. Det grekiska parlamentet röstade med stor majoritet igenom åtstramningsåtgärderna med 229 mot 300.
Av Tsipras regeringsparti Syrizas 149 parlamentariker röstade de flesta ja, 32 nej och 6 lade ner sina röster.

Sen återstår att rösta igen reformerna...

17/7. Svenska riksdagens EU-nämnd ger klartecken för EU:s brygglån genom EFSM, där även länder som inte har euro som valuta, är med och ger nödlån till Grekland. Detta sedan man fått klartecken att det inte riskerar
svenska skattebetalares pengar.
Alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ställde sig bakom regeringens linje.

17/7. Tysklands Bundestag röstar ja till stödpaketet, men enligt en opinionsundersökning ville folket, som i Finland, att man skulle rösta nej. 598 ledamöter röstade ja, 119 nej (varav 50 från Merkels parti Kristdemokraterna) och 40 avstod. Mest positiva var Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Måndag 20/7 De Grekiska bankerna öppnar igen efter att ha varit stängda i 3 veckor, efter utökat stöd från Europeiska Centralbanken. Uttagsbegränsningar från bankautomater ändras från 60 euro/dag till 420 euro/vecka. Detta för att slippa köa varje dag.

20/7 Momsen i Grekland höjs för flera varor och tjänster bland annat restauranger och taxi, från
13 till 23%. Hotellmomsen dubblas från 6.5% till 13%.
En liten momssänkning införs på mediciner, böcker och tidningar.

3/8 Atenbörsen öppnade med en nedgång på 22% efter att ha öppnat för handel för första gången på 5 veckor.

Jämför:
I Sverige finns 3 momssatser 6, 12 och 25%.
6% på böcker och tidningar
12% på de flesta livsmedel, restauranger (ej alkohol) och rumsuthyrning på hotell, vandrarhem,
camping m.m.
25% är den normala momssatsen.
En del varor och tjänster är momsfria som sjukvård, läkemedel mot recept, utbildning, bank- och
försäkringar m.fl.
> Skatteverket/Momsbroschyren

20/7 Grekland betalar tillbaka lån efter nästan 3 veckors fördröjning. Av de 7,1 lånade miljarderna från
EU:s korttidslån (se 17/7 ovan) betalas 3.5 miljarder tillbaka till Europeiska Centralbanken (ECB) och
ca 1.5 miljarder till Internationella valutafonden (IMF). Alla belopp i euro.

22/7 Det grekiska parlamentet röstade igenom den andra omgången av reformlagar, som långivarna krävt
för att inleda samtalen om ett stödpaket via fonden ESM. bland förslagen fanns bl.a. en grekisk bankakut och reformer av rättssystemet.
Regeländringarna röstades igenom med 230 röster för och 63 emot. Inom regeringspartiet Syriza var det 31 som röstade emot och fem som lade ned sina röster. Före detta finansminister Yanis Varoufakis, som röstade nej vid den första omröstningen, lade sin röst på ja-sidan.

13/8. Grekland får ta tag i andras problem också genom att vara inkörsport för den stora flyktingströmmen
från Afghanistan, Syrien och Iran som går via Turkiet och ofta till ön Kos.
En mellanlandning, med stora problem, på väg till rikare länder i norr.
Läs om hur det ser ut i Aten idag med i snitt 1200 flyktingar per dag, hur flyktingsmugglare jobbar och om frivilligarbetet.
" Bron mellan liv och död " - ett aktuellt reportage i DN av Alexandra Pascalidou

14/8 Greklands parlament röstade igenom ett nytt treårigt stödpaket på 86 miljarder euro, ca 830 miljarder kronor, som skall klara att betala nya lån som förfaller i augusti. Den 20/8 förfaller ett lån på 3.2 miljarder till ECB.
222 av 300 ledamöter röstade för stödpaketet. 64 röstade emot, 11 lade ner sin röst och 3 var frånvarande.
Av Syrizas 149 ledarmöter röstade 43 emot.

Stödpaketet godkändes även av flera andra euroländer därefter, som hade krav på parlamentarisk förankring.

20/8. Greklands premiärminister och Syriza-ledare Alexis Tsipras meddelar att han avgår och att nyval ska hållas den 20 september. En vänsterfraktion, bestående av 25 parlamentsledamöter, meddelat att de lämnar Syriza för att starta ett nytt parti: Demokratiska Unionen, som ska ledas av fd. energiministern Paniogotis Lafazanis.

20/9 2015. Grekerna går till val för femte gången på 3 år. 19 partier och 4 koalitioner ställer upp.
Hela 36% avstod att rösta förra gången, vilket är fler än rösterna för största partiet.
De senaste 5 åren har grekerna gått till val 8 gånger, med kommunalval, EU-val, folkomröstning och
parlamentsval. Varje val beräknas kosta 500 miljoner kronor.

Resultat av det grekiska valet 20 september 2015

Party Vote Seats
Votes  % ±pp Won +/−
  Coalition of the Radical Left (SYRIZA) 1,925,904 35.46 Decrease0.88 145 Decrease4
  New Democracy (ND) 1,526,205 28.10 Increase0.29 75 Decrease1
  Popular Association-Golden Dawn (ΧΑ) 379,581 6.99 Increase0.71 18 Increase1
  Democratic Coalition (PASOK-DIMAR) 341,390 6.28 Increase1.12 17 Increase4
  Communist Party of Greece (KKE) 301,632 5.55 Increase0.08 15 ±0
  The River (Potami) 222,166 4.09 Decrease1.96 11 Decrease6
  Independent Greeks-National Patriotic Alliance (ANEL) 200,423 3.69 Decrease1.06 10 Decrease3
  Union of Centrists (EK) 186,457 3.43 Increase1.64 9 Increase9

Källa: Wikipedia

> Övriga partier som ställde upp i valet men som ej kom in. Totalt röstade 5,431,850. Lägsta valdeltagande

Syriza vann klart och fick 5 platser i parlamentet från att regera med egen majoritet. I valet jan. 2015 endast 2 mandat ifrån.
I valet i januari bildade man regering ihop med högerpartiet Oberoende greker.
Troligen blir det samma koalition och nu med 155 platser. 7 färre än sist.

Konservativa Ny Demokrati, som satt vid makten i förra valet och då förlorade hela 53 parlamentsplatser, tappade en plats
men är fortfarande det klart näst största partiet.

Högerextrema Gyllene gryning fick fler röster och ökade med 1 plats.
Gyllene gryning har inte tappat väljarstöd trots att partiet kan komma att förbjudas om domstolen fastställer att det rör sig om en kriminell organisation. > Läs mer om partiet på Expo

Centerunionen, EK kom in i parlamentet och fick 9 platser och var på så sätt partiet som lyckades bäst.

Folklig enhet (LAE), utbrytningen ur Syriza, fick 2.85% och klarade inte 3% spärren.

Bara 55% röstade. Lägsta valdeltagandet någonsin. (64% röstade 25/1 och 62% i folkomröstningen 1/7).
"Soffliggarna"
dvs. de som inte röstade 4,274,230, blev så att säga största parti.


Vänster - höger koalition

 - - -
Källor:
Svensk och utländsk press bl.a. DN 20150711, Eurostat, valuta.se, UI,
swedenabroad, wikipedia m.fl. Siffrorna är beräkningar inkl. räddningsfonder och statspapper.

MER:
> Värt att veta om euron. ReseMagazinet nr 14

> Grekland idag. ReseMagazinet nr 22
> Grekland i morgon. Budgetres/Nyhetsbrev nr 132

20150717 och framåt. Se senaste uppdatering i rubriken.

 

        MER OM DEN GREKISKA KRISEN

 

 

Procentandel av arbetsföra män mellan 15 och 24 år utan jobb



Så här såg det ut för män 2012 i jämförelse för de värst drabbade länderna.
Grekland i topp bland andra länder med ekonomiska problem.
Bland Europeiska länder med lägst ungdomsarbetslöshet för män finns Österrike, Tyskland,
Schweiz, Holland, Norge.
Sverige låg på 25%.


Källa: UNSTATS Millennium Indicators

Procentandel av arbetsföra kvinnor mellan 15 och 24 år utan jobb


Källa: UNSTATS Millennium Indicators

 

 

 


> Tillbaka till startsidan Budgetres.se


INNEHÅLL
Bakgrund efter en vecka
med  olika beslut (17/7 2015)

Största långivarna
Euron, kronan och Grekland
Turistlandet Grekland
Fakta om Grekland
Historiska årtal
Partier i parlamentet
Opinion
Fortsättningen
Valet 20 sept. 2015

Miljarderna
Miljardregn
Trojkan
EU
ECB
IMF
EFSM
Jobbtimmar och
produktivitet

Krisens uppkomst

MER
OM DEN GREKISKA KRISEN

Ungdomsarbetslösheten

Vad det handlar om

265 000 kr
i snitt per grek är Greklands skuld
eller ca 3 000 miljarder kronor totalt.
Senaste lånet på 14 miljarder gick
inte att betala när det löpte ut, för
att man inte fick mer lån att kunna
betala med...
(3)
I praktiken statsbankrutt.

3 000 miljarder kronor
● 3000 miljarder kronor sparar
svenskarna i fondsparande.
Mest i världen.
Svenska hushållens lån är
drygt 3000 miljarder kronor. (2014)
Det allra mesta i bolån.
Världens finanskris 2007-2008
beräknats ha kostat
banker och finansinstitut
ca 3000 miljarder kronor.
Norska oljefondens värde
beräknas till drygt
3000 miljarder kronor.
Sveriges 4 AP-fonder tillsammans
beräknas ha ett värde på
700 miljarder
kronor.

OCH
● 3000 miljarder kronor
beräknas ha spenderats
i världen på lyxiga upplevelseresor 2013.
(1)
Den svenska statsskulden är
1364 miljarder
kronor (2015-05-29).

OCH
Greklands
EU-avgift 2013: 1,794 miljarder euro
EU-bidrag till Grekland 2013: 7,215 miljarder euro
Summa: Nettomottagare 49 miljarder kronor 
(2)
Folkmängd: 10 992 589
(2014)

Sveriges
EU-avgift 2013: 3,769 miljarder euro
EU-bidrag till Sverige 2013: 1,661 miljarder euro
Summat: Nettobetalare 24 miljarder kronor
Sveriges folkmängd: 9 644 864
(2014)
 

(1) enligt Boston Consulting Group (BCG).
(2) Avser år 2013. Skillnad mellan
erlagt avgift och bidrag. Mer

(3) Summan är förmodligen avrundad neråt.

> MER: Grekland idag
 ReseMagazinet nr 22 - Sommarnumret
> Tabell
Stadsskulder för Europa i jämförelse
> Aktuella reserekommendationer
om Grekland från UD


 

 

INFO OM LÄNDER

 


BudgetresGuider

Små praktiska
reseguider
med budgetråd
och gratistips

> Alla guider

  


 

Miljardregn
Hjälpen, kraven, önskemålen
om mer nödlån i Euro
under en och samma vecka
i juli 2015
:

Åtgärdspaket och valfråga:
7.2 miljarder.
Önskemål från Grekland
några dagar senare efter valet: 
53.5 miljarder.
Uträkning från Eurogruppen
någon dag därefter:
Ca 86 miljarder + 35 milj. i EU-stöd.

Det går fort utför.

IMF: s uppdaterade rapport
några dagar därefter sa
att lån inte längre räcker.
Avskrivningar krävs.

- Kan jag få låna en 100-lapp av dig,
så jag kan betala tillbaka
den 100-lapp jag är skyldig dig?

Den 5/7 2015 röstade grekerna nej till ett
besparingsprogram och lån på 7.2 miljarder.
Den 8/7 inkom Greklands regering om
önskemål om nödlån på 32 miljarder.
Den 12/7 (natten till måndag) föreslår EU
ett lån på 86 miljarder för att kunna räcka.
 

Trojkan
kallas ibland de tre långivarna
EU-kommissionen, ECB och IMF

Europeiska
kommissionen

även känd som EU-kommissionen,
är en av Europeiska unionens institutioner,
bestående av en unionsmedborgare
från varje medlemsstat.

Europeiska kommissionens
ordförande sen 2014
är Luxemburgs tidigare premiärminister
Jean-Claude Juncker


> Läs mer

ECB
Europeiska centralbanken
är en av Europeiska unionens institutioner,
med ansvar för att, tillsammans
med de nationella centralbankerna
i de medlemsstater som
har euron som valuta,
föra unionens monetära politik. > Mer


Italienaren Mario Draghi är
ordförande för ECB sen 2011.


 

IMF
Internationella valutafonden,
ofta förkortad IMF
(engelska: International Monetary Fund),
är ett av FN:s fackorgan
som verkar i nära samarbete
med Världsbanken för att
främja ekonomisk utveckling
i medlemsländerna genom
stabilitet och samarbete
i det internationella valutasystemet.

Formellt sorterar IMF som fackorgan
under FN:s ekonomiska och sociala råd
men har i praktiken fullt administrativt oberoende.

Har idag 188 medlemsländer,
alltså i stort sett
samtliga länder i världen.
Fondens huvudkontor
ligger i Washington D.C, USA.

VD är idag sen 2011
Christine Lagarde från Frankrike.
Sverige har vid två tillfällen
innehaft VD-skapet
mellan 1951-1963.

I likhet med Världsbanken
har IMF utsatts för stark kritik
för sitt arbete med fattigdomsreduktion.
Kritikerna menar att stöden
till de fattiga länderna
inte fungerar långsiktigt,
att villkoren för återbetalning
är orimliga samt att fördelningen
mellan olika länder är
skev och politiskt styrt.

Källor: Wikipedia, Sveriges Riksbank,
Globalis

EFSM
Europeiska finansiella
stabiliseringsmekanismen
Har som syfte att bibehålla
den finansiella stabiliteten
i Europa genom att ge
medlemsstater med
finansiella problem
i Europeiska unionen lån.
De medlemsstater som får lån
ur EFSM måste betala
tillbaka pengarna med full ränta

> Läs mer
 

 

 

Vädret Aten

 

 


Jämförande statistik

Greker jobbar mycket,
men ej produktivt

Greker arbetar i snitt 2 034 timmar/år.
Det är näst mest
arbetstimmar i världen efter
Korea
.
Därefter kommer Chile, Ryssland,
Polen
och Estland.

När det gäller produktivitet
per arbetad timme ligger 
Grekland i botten med 36,2 dollar.
Det ska jämföras
med genomsnittet för Europa
som ligger på 50 dollar
per arbetad timme.

Svenskarna ligger på plats 13
med 54,9 dollar/timme.
Mest produktiva är
israelerna
(86,6 dollar)
och norrmännen (82,1 dollar).

> Mer: statistik från OECD
 


 

Vrakpriser
till Grekland
Ryanair vill hjälpa Grekland.
De har inte bara sänkt priset på alla
sina resor till Grekland utan även
erbjudit sig att flyga gratis inrikes.
 
Lågprisflygbolaget Ryanair
satsar på kampanjen
"Keep Greece Flying
och sänker priserna rejält.
Fram tills
oktober kommer
alla resor från utlandet till
Grekland kosta
30% mindre än vanligt.
För den som redan är i Grekland
går det dessutom att flyga för en
spottstyver. Inrikesflygen mellan
Chania, Rhodos och Thessaloniki
sänks till 4,99 euro, ungefär 47 kronor,
i två veckors tid.

Källa:  Dagens Industri
juli 2015

Aegean Airlines,
Greklands största flygbolag,
har problem
.
Antal bokningar har minskat drastiskt.
För flygbolaget är grekiska affärsresenärer
och inrikesflyg mellan olika städer
den primära inkomstkällan.
Det är svårare för grekerna
att ha råd med flygbiljetter.

FAKTA:
Det senaste halvåret har
Aegean Airlines
öppnat tio nya rutter.
Bolaget är med i Star Alliance.
Greklands nationella flygbolag
Olympic Airlines

upphörde 2009.

Källa: TravelNews


 

 



Krisens uppkomst
i sammandrag

Utrikisk politiska Institutet

Fram till det
första räddningspaketet 2010 till Grekland
är de flesta överens om vad som hände.

Landet hoppade på eurotåget
med hjälp av friserade siffror.
Andra länder såg mellan fingrarna
på grund av symbolvärdet av att Grekland
– ”den västerländska civilisationens vagga” –
tog del i unionens största prestigeprojekt.

Väl inne i klubben
kunde grekerna låna pengar
till samma låga ränta
som till exempel Tyskland
– i tron att euron verkligen utgjorde
en ekonomisk och monetär union
bedömdes den politiska risken vara låg.

För Grekland som under 1990-talet
hade fått betala höga räntor
för att låna blev skillnaden dramatisk.

En lång lånefinansierad fest tog sin början.

En rad ekonomiska, kulturella
och politiska faktorer
kan förklara partyhumöret.
De övriga festdeltagarna
var till exempel tyska banker
som ville få avsättning för det kapital
som det tyska handelsöverskottet genererade.

Festen fick ett abrupt slut
i och med den internationella finanskrisen
som från hösten 2008
snabbt spred sig till Europa.
En vattendelare var när EU:s politiker
förklarade att banker i kris
var ett problem för det land
där bankerna hade sin bas
– inte för eurozonen som ett kollektiv.

Den politiska risken,
som hade setts som obefintlig,
fick nu räknas upp i länder
med krisande banker.
Greklands räntor steg dramatiskt
och möjligheten att betala av
på de lån man dragit på sig
de senaste åren
sjönk lika snabbt.
Krisen var ett faktum.

Efterfesten och uppstädningen
som följde på lånefesten
är till stor del det
som genererar
så skilda perspektiv idag.

Källa:
UI,
Björn Fägersten 2015-08-19
> Hela artikeln

Mer:
UI-bloggen vill bidra
till att skapa kritisk förståelse
kring vad som sker i världspolitiken.
Här kan du ta del av analyser, krönikor
och tips om olika utrikespolitiska frågor. "
> UI-Bloggen

 

 

 
 

  

resannonser

 

 

 

 

 


Gratis

Restips till Grekland
och andra platser
i världen




Prenumerera
på Sveriges största kostnadsfria
resetidning online
ReseMagazinet


  Du får:
• 6 nummer per år
• De senaste resenyheterna
• Nya Reseguider
• Resereportage
• Prisjämförelser på resor
• Restips
• Resinspiration
• Info om budgetresor från
  lågbudget till budgetlyx.
• Resekrönikor
• Erbjudanden, boktips
• Matresa

> ReseMagazinet
   utan kostnad

> Tidigare nummer

 
 

Copyright © budgetres.se 2015

Med reservation för ändringar. Vid skillnader gäller aktuella uppgifter från samarbetspartners
För frågor vid bokning och biljetter etc. hänvisas till respektive leverantörs kundservice
Synpunkter på budgetres och tips om ev. fel på sidor till info@budgetres.se
om oss | kontakta oss | annonsera | press