Förmodligen en av de bästa sakerna du kommer att göra i ditt liv.
Börja med den klassiska delen i Spanien som startar från Saint-Jean-Pied-de-Port i Frankrike.
Första dagen går du över Pyrenéerna. Du når Santiago de Compostela efter ca 5 veckor och 80 mil.
Vi visar hur du tar dig hela vägen på bästa sätt.

Alla vägar till Santiago de Compostela. 2023 gick 13 personer hela vägen från Sverige. Mer statistik längre ner.

Nya erfarenheter av Camino Francés

El Camino har förändrats genom att under de senaste åren blivit väldigt populär.

● Högsäsongen har blivit längre
Nu gäller maj till mitten september med mycket folk och juli, augusti svarar för hälften av årets vandrare!
Under dessa perioder kan det vara svårt med logi och även för många alltför mycket folk.
Vädret är stabilare på hösten, men ju senare desto större risk för regn igen, vilket är vanligt i norra Spanien.
Våren är grönare och fräschare, men är kyligare.
Om man vill pricka så rätt som möjlig med hänsyn till väder och trängsel, kan start i mitten av september till första oktober vara bästa chansning. Om man tror på en mild vår, är det en annan chansning att starta i slutet av april.

● Många fler vandrare
Intresset för att gå caminon har ökat rejält. Leden är egentligen en katolska angelägenhet som även lockar
de som söker en vandring med andra bottnar. Idag har katolikerna blivit fler, inte minst från Sydkorea som märks
genom flera gruppresor. Dessa kan även välja att bo på vanliga härbärgen och tar då upp många platser.
Folk från andra spansktalande länder verkar öka i antal som t.ex. från Mexiko och Argentina.
För ett antal år sedan var det väldigt få svenskar och skandinaver som gick. Dessa är vanligen även lutheraner i tron, vilket borde minska intresset. Men till och med svenska kyrkan är idag förespråkare av pilgrimsleder!

Under vår vandring stötte vi ibland på stora grupper av "charterpilgrimer" som kände på att gå med en bit.
Dessa verkade mer komma från något kryssningsfartyg från USA eller Kanada. En konstig känsla för oss övriga.
Från Sverige stötte vi på kvinnor från tidningen Amelia som myste lite på pilgrimsleden...

Vandrare från USA syntes knappast förut, men idag är de allt fler. Några nya böcker om El Camino och en film
har väckt nyfikenheten.

Som kuriosa har även de som väljer att gå leden tur och retur (!) även ökat och överlag verkar det som det blir allt
vanligare att gå leden på det traditionella sättet d.v.s. hela vägen i ett stycke med packning och att bo ihop med andra pilgrimer.
Detta är ett sätt som vi på Budgetres varmt rekommenderar för att få den ultimata pilgrimsupplevelsen.
Då skall du helt gå ensam, vilket är vanligt. Detta sagt med vetskapen om att du aldrig går ensam, utan kommer alltid att få sällskap på vägen, om du vill. You never walk alone.

                                                                                                 Höst. Foto: Budgetres

● Svårare att få plats på härbärgena
 Vid inskrivningen se till att få förteckningen över alla härbärgen för hela vandringen. I Frankrike och i Saint Jean-Pied-de-Port heter den: Les Refuges de Alberges sur le Camino Francés. Här finns öppettider och telefonnummer m.m. som man har nytt av. Den är i stort aktuell, men kan ha missat något albergue som är under renovering!
 Du behöver förteckningen för att boka logi till nästa dag. I alla fall till de mest populäraste platserna och inte minst för att vara säker på att få plats när det är mycket folk. Det finns de som bokar flera dagar i förväg, men det är ju trist att behöva planera etapperna i detalj. Är du bland de första som kommer till de vanliga härbärgena (Municipala går inte att förboka) när dom öppnar för dagen är det inget problem. Idag öppnar dessa dock tidigare än förut. Försök få aktuell information inför nästkommande etapp.

De två viktigaste platserna att boka i förväg är vid starten. Speciellt Orisson, sista franska stället i Pyrenéerna och Roncesvalles, första spanska efter Pyrenéerna. Får du rum på Orisson (priser med mat), som är lite dyrare, kommer du vara bland de tidigare i Roncevalles och säkrare får rum på det stora offentliga härbärget.
Läs mer längre ner.

● Undvik trängsel så här
 I stort har El Camino 33 etapper, varav de flesta innebär stopp på speciellt historiska eller trevliga platser.
 Om man vill ha det lugnare, väljer man att stanna på "mellanplatser". Då får man lugnare och oftast bekvämare övernattningar, lättare med gemenskap och ofta trevligare måltider tillsammans.

Det finns gott om alternativ att välja på. Att göra en mix av lugnare platser och "klassiska" kommer att göra själva vandringen trevligare.
På många ställen finns det alternativa sträckor, som går mer i naturen och till mindre orter. Om du väljer dessa vägar, blir det också lite lugnare.

 Det är framförallt i början av caminon och efter större städer som det kan bli extra trängsel.
Du kan alltid lägga till några euro och boka privata härbärgen och sen säga till att du ankommer något senare på dagen (finns ofta en senaste tid). Då slipper du även den normala morgonruschen (!) och kan gå lite mer avslappnat samt kanske till och med göra ett längre matstopp.

                                                                                                         Över Mesetan. Foto: Budgetres

● Övriga leder
Det har även blivit mer folk på norra leden och i Portugal. Här är det färre övernattningsmöjligheter och viktigare att planera så att du får sovplats.

● Den moderne pilgrimen
Det är svårt att stoppa tiden, leva i nuet och att bryta invanda mönster.
Idag har tyvärr mobiltelefonen blivit en viktig kamrat på vandringen. Det är svårare att få kontakt med pilgrimer som är inpluggade under vandringen.
På härbärgena finns nu alltid gratis wifi. Många kollar nyheter, skriver på sociala medier och tittar på underhållning i stället för att umgås. Det är bra att du vet detta innan, så du inte blir besviken att det är mycket som vanligt, fast du söker ett avbrott.
Ibland kan man ha nytta av en smartphone genom att hålla kontakt med andra vandrare, boka logi (det går annars som regel bra via det härbärge du bor på) och kunna meddela sig med dom därhemma.

För den sanne pilgrimen som vill uppleva mer av sig själv, naturen och andra, rekommenderas att på sin höjd slå på telefonen en tid på kvällen och att helst inte ens ha kamera eller klocka med på vandringen.

Desto mindre saker som kan avleda från det egentliga fokus du söker, desto bättre.
Det är ju upplevelsen som du skall försöka maxa.

● Skador och Hjälpmedel
 Vi påminner igen om att använda 1-1,5 nummer för stora och gärna mjuka vandringsskor för att slippa skoskav. Fötterna sväller genom daglig vandring. Ett problem kan då inträffa vid starten innan foten har anpassat sig, nämligen att den har för mycket plats i skon när du går nedför. Egentligen skulle du börja med en sula för att slippa blånaglar.
 Vi påminner igen om vikten att ta det extra lugnt i början. De flesta skador inträffar de två första veckorna. Om du överanstränger dina ben (tendenitis), vilket är vanligt, måste du ta vilodagar, kylning och eventuellt inflammationsdämpande medicin.
Det finns gott om apotek längst leden som är vana vid att ta hand om dessa och andra skador. Det märks inte minst på sortimenten på apoteken. Kunskapen hos personalen kan vara till stor hjälp för dig. Likaså kan du utnyttja gratis akuthjälp på sjukhus genom ditt Europeiska försäkringskort (som du ska ha i plånboken). Läkarna har träffat många skadade pilgrimer!

 Får du problem med hälsena så finns utmärkta övningar på youtube som kan hjälpa dig.
 Ett par stavar hjälper dig i långa farliga nedförslut med rullgrus. På plan mark ökar du takten med hjälp av stavar.
 Men det är väldigt många som har fel stavgångstekning. Stavarna skall skjuta på, inte bromsa!

 Att frakta ryggsäcken mellan härbärgena har blivit mer vanligt. Ansträng dig från början att packa extremt lite och försök att bli van att bära. Det tar en tid, kanske 14 dagar, och med rätt teknik blir det enklare.

● Syftet
Utöver praktiska förberedelser som ger en bra grund för en lyckad vandring är det bra att ha klart för sig att vandringen är både en fysisk och psykiskt övning. Det är viktigt att du inte bara förbereder dig fysiskt, utan
vet varför du gör resan. Gå igenom vad du vill uppleva med den långa vandringen och sätt dina mål. Då har du alla förutsättningar att göra en av ditt livs bästa upplevelse. Buen Camino!

● Du går aldrig ensam
Vi rekommenderar att du gör vandringen på egen hand. Du kommer aldrig att vara ensam. Vandringen är en stor gemenskap och man får många vänner längst vägen. Många går helt ensamma, både män ock kvinnor. När du går på egen hand får du all tid för dig själv och troligtvis upplever du vandringen starkare samt möjligheten att träffa andra ökar.
Har du en partner eller vän, du vill dela upplevelsen med, så kan detta vara perfekt. Går ni flera är det bra att dela upp er och bestämma mötesplatser. Försök att från början ha klart era individuella mål att hålla sig till om det blir förändringar. Gör inte vandringen som en sällskapsresa. Det kan ni göra någon annan gång. Caminon är mer än så. Försök att ge dig möjligheten att uppleva denna vandring på bästa möjliga sätt.
Då blir det en oförglömlig upplevelse. Kanske är det därför så många går leden flera gånger.

Kom ihåg att var och en går sin egen Camino.

                                                                                                       Bierzovin. Galicien. Foto: Budgetres

2010 var ett heligt år. Då anlände totalt över 270.000 till Santiago.
2018 gick 186.199 människor Camino Francés. 27% startade från Sarria och 10% från St. Jean.
327.378 anlände totalt till Santiago. Portugisiska leden var näst populär med ca 60.000 vandrare, varav Porto var populäraste platsen att starta på.
2021 ett heligt år (Año Santo Jacobeo). Det förlängdes på grund av pandemin.
2022 var det pandemi med flera stängda härbärgen. Få gick.

Rekordmånga på världens populäraste vandringsled

Trots ett normalår 2023
Det hittillsvarande rekordet för vandringen som utgår från Le Puy-en-Velay i Frankrike till Santiago de Compostela, genom norra Spanien överträffades. Rekordet totalt till Santiago 442 073.
Fördelning:

• Vandring – 404 175 
• Cykling – 22 881 
• Blank ingång – 5 726 
• Med häst – 606 
• Segling (!) – 276 

  ● Rullstol – 198 

På vandringsleden möts alla slags vandrare från hela världen och flest kommer från Spanien med drygt 40 %.
Heliga år är mer välbesökta på pilgrimsleden, men 2023 var inget heligt år. Nästa gång är 2027, då den 25 juli infaller på en söndag – det datum som räknas som aposteln Jakobs dödsdag.

Välj någon av de två bästa guiderna för El Camino

En fröjd att läsa, använda och spara

   Guiden med kartor                                   Kartboken

Välj antingen den fylligare guideboken med kartor eller bara den lättare kartboken.
John Brierleys klassiska vandringsböcker uppdateras varje år.
Används flitigt och är enligt vår bedömning de bästa.
Har du redan köpt en aktuell guidebok, komplettera då med kartboken.
Han har även utgivit bl.a.: Camino Finisterre och Camino Portugués. (se Spalten)

"Whatever you do - for heaven´s sake don´t forget to start"

> Fler böcker om Pilgrimsleden och andra till lägsta jämförbara pris på Resebiblioteket.

Camino de Santiago (Village to Village guider) av Anna Dintaman, David Landis är ett andra alternativ.

Översikt - Europas äldsta turistväg

 Den spanska delen, El Camino eller Camiño Frances

Den mest populära och traditionella
Populäraste pilgrimsleden är den 160 mil långa franska och spanska leden som börjar i staden Le Puy
söder om Lyon.
Den spanska delen, Camiño de Santiago (El Camino) eller Camiño Frances, börjar vid Roncevalles
vid spanska Pyrenéerna.
Varje del är ca 80 mil. Båda är världsarv på UNESCO:s världsarvslista.

Många börjar vandra i den mysiga staden Saint Jean-Pied-de-Port vid franska Pyrenéerna och startar med den jobbigaste men kanske vackraste etappen.
En hel del fortsätter leden, efter att ha kommit till Santiago, ut till kusten och Cap Finisterre (lat. världens ände).

De allra flesta väljer att dela upp vandringen i etapper.

Vi rekommenderar:
att gå hela den traditionella leden Saint Jean-Pied-de-Port till Santiago i ett stycke och att bära packningen. Här finns också flest härbärgen och känslan av att dela den speciella upplevelsen med andra.

Camino Frances
går genom bl.a. Pamplona, Riojas vinodlingar, Burgos och Leon till staden Santiago de Compostela i Galicien,  där aposteln Jakobs relikskrin finns i katedralen. Sankt Jakob på spanska blir Santiago.
Det finns många pilgrimsleder till Santiago som alla går genom Europa (se karta). Mer om de övriga längre ner.

HISTORISKT OCH RELIGIÖST ARV - förstå vägen
Pilgrimsleden är 1 000 år gammal och Santiago de Compostela är ett av kristenhetens tre största pilgrimsmål,
vid sidan av Rom och Jerusalem i "det heliga landet".
 
Miljontals människor har gått leden. Den förste var biskopen av Le Puy år 850.
Många kom från Skandinavien, bland andra den heliga Birgitta.
Pilgrimsvandringarna pågick från 900-talet, till Gustav Vasa och reformationen. Då blev det en kraftig inbromsning. Luther förbjöd relik- och helgondyrkan.
Nu har pilgrimslederna fått en renässans och av skilda anledningar.

Idag finns olika motiv att göra färden och de behöver inte vara andliga.
För många katoliker är Camino de Santiago en del av det historiskt religiösa arvet i en modernare förpackning.
 
 Religioner förändras över tiden. Så har även den katolska, sedan Medeltiden då El Camino hade sin storhetstid.
 Då var det en mörk tid och religionsutövningen att likna vid den värsta sorts diktatur.
 Den europeiska kulturen under Medeltiden är en kristen kultur i högre grad än under någon annan historisk period.
Religionen var mer en kult, med idag för oss så främmande inslag som kyrklig centralmakt, domedagspredikan, helvetesskräck, häxprocesser, korsriddare, kättarförföljelse, avlatsbrev, religiöst maktmissbruk och bannlysningar (av bl.a. Luther). Människans hela föreställningsvärld präglades av de religiösa idéerna. Vetenskapliga uppfattningar och upptäckter var helt överensstämmande med kyrkans uppfattningar.

Pilgrimer som återvände från Rom rapporterade om kyrkans förfall, rikedomar och världsliga liv.
Voltaire, upplysningstidens mest inflytelserika historiker, ansåg att Medeltiden var ingenting annat än vidskepelse, barbari och dålig smak.
Detta skall vi även ha i tankarna för att förstå vad vi ser när vi vandrar på den historiska och religiösa El Camino.
 

                                                                                         Saint Jean-Pied-de-Port. Foto: Budgetres

Gå, cykla eller rida
Moderna pilgrimer kan idag också cykla leden.
Eurovelo cykelväg nr 3 - The Pilgrim Route - börjar i Trondheim, sen via Göteborg, Danmark, Tyskland,
Belgien, Frankrike (Paris, Bordeaux) till Spanien och Santiago de Campostela. 512 mil.
 
Du kan cykla El Camino på fina grusvägar och på en del av naturstigarna. Dessa går ofta nära vanliga vägar som ibland passar bättre. Det är inte sällan kuperad terräng med branta upp- och nedförbackar. En del ställen är leriga och hala och kräver vana med mountainbike. Det gäller att vara påläst innan.
Ofta ser man mera erfarna cyklister på El Camino.
Det går att hyra cykel för att trampa som omväxling på vissa sträckor eller under några dagar.
Under November - Mars räkna med att det är för lerigt för att cykla och att man är hänvisad till asfalterade vägar.
 
Det går även att rida Compostelaleden.

Övriga pilgrimsleder till Santiago
är upplevelser var för sig.
I Frankrike samsas leden ibland med GR65 där fransmän även vandrar av andra skäl och inte minst för den goda maten.
Andra leder kan bli mer som trekking och med mindre antal pilgrimer.
 
Om du blivit biten av pilgrimsvandring och prövat El Camino, finns det elva andra större pilgrimsvägar som går till Santiago att välja.
T.ex. långa Via de la Plata från Sevilla (100 mil), Camino Portgués (61 mil) genom sköna Portugal eller Chemin de Le Puy i Frankrike (80 mil) för mer lugn och för den omtalade maten.
Det finns utmärkt litteratur/guider för alla. 

FAKTA

Credencial: Pilgrimskort för att få bo på härbärgen och äta pilgrimsmenyer där.
Fylls på med stämplar på varje övernattning för att i Santiago få "Compostela" - intyget.
Du skaffar ditt pilgrimskort på platsen där du startar din vandring.

Diplom: "Compostela" är ett dokument, att du har gått leden med minst de sista 100 km till fots eller 200 km cykel.
Finns i två utföranden att välja på; ett för kristna, att man vandrat av religiösa skäl, och ett om man vandrat
av andra skäl.
Du får det på Oficina de Peregrino i Santiago när du är framme.
> Här är kraven för att få Compostelan.

Bästa tid
På våren i slutet av april och maj innan det börjar bli alltför trångt och varmt.
Fin vår med växtlighet, i Galicien. Något fräschare.
På hösten under eftersäsongen i september, oktober med stadigare väder med mindre regnrisk och fruktsäsong.

Högsäsong
Maj och för Galicien i augusti.

Väder
Norra Spanien är bergigt och du ser ofta snöklädda bergstoppar i maj.
Mornarna kan vara kalla liksom på höga höjder med risk för blåst och till och med hagelskurar. 

Du behöver poncho, jacka, fleecetröja, vantar och kanske mössa.
Solen skiner som regel någon del av dagen med värme och det kan bli rätt hett på eftermiddagarna.
Räkna med några regniga och svalare dagar, speciellt i Galicien som är Spaniens regnrikaste område.
Vandrar du på sommarperioden, kommer du säkert få problem med värmen.

Resa dit
Kolla aktuella lågprisflyg till Spanien. > Boka flyg
Flygbuss till Bayona och sen vidare med litet tåg till Saint Jean-Pied-de-Port, vid foten av de franska Pyrenéerna.
Det lilla eftermiddagståget är mest fyllt med nyanlända pilgrimer.
 
När tåget kommer fram, är det ca 10 minuters promenad in till gamla gatan i byn och direkt till pilgrimskontoret.
Hit går man först för att få sitt Pilgrimspass (Credencial) för att sen kunna få härbärge.
Kontoret kan även hjälpa till med att ordna sovplats.
 
TIPS. Försök att vara lite snabb ut ur tåget och bland de första till kontoret för att slippa stå och vänta i kö, när många kommer samtidigt med tåget.
 
 Om du startar i Roncevalles är det lättast att först ta sig till Pamplona och därefter eftermiddagsbussen.

                                                                                                             Galicien. Foto: Budgetres

PRAKTISKA SAKER

Vandringens svårighetsgrad
Det är inget snack om saken att 80 mil El Camino är en tuff resa även om svårighetsgraden är mestadels lätt.

Vandringens mantra
Talesättet säger att "var och en gör sin egen Camino".
Det finns inga rätt eller fel, hur eller varför man gör resan.
Grundtanken är att pilgrimsvandra till Santiago en viss (uppoffrande) sträcka.

Minsta sträcka för att få sitt "Compostela" är att gå de sista 10 milen in till Santiago.
I Galicien ser man många fler ryggsäckslösa turistande vandrare som är på paketerad pilgrimsresa.

Många tycker det rätta är att gå hela sträckan Saint Jean-Pied-de-Port till Santiago vid ett tillfälle, med ryggsäck varje dag och kämpar för att klara detta. (se vår rekommendation ovan)
Andra delar upp i etapper och återkommer under flera år. Detta inkluderar vandrare som kommer mycket långt ifrån som t.ex. Japan, Kanada och Sydamerika.
En del tar lokalbussen vissa sträckor, andra låter transportera sitt bagage ibland.
Att drabbas av skador eller magsjuka är en god ursäkt att välja bussen någon dag.
Förvånansvärt många återkommer till El Camino och gör repriser.
Du gör din egen Camino.

Lämpliga startplatser
Du kan välja att starta från:
Saint Jean-Pied-de-Port ( rek.) med kanske finaste utsikten, men med höga berg och risk för kyla och regn.
Roncevalles som är första platsen i Spanien. I bergstrakter med risk för regn och blöta.
Många och stora övernattningsställen här som kan bli fullbelagda under populära tider och om du anländer sent. Eftermiddagsbussen från Pamplona med pilgrimer skyndar sig till Albuerget för att komma först i kön.
Boka på privat albuerge i förväg om du är osäker på plats eller om det är regnigt väder och du inte vill riskera att tvingas fortsätta gå till nästa ort.
Pamplona. En vacker stad med ett stort Albuerge i centrum. En bekväm plats att starta ifrån, men också en fin stad att vandra in i. Första sträckan efter Pamplona kan vara lerig om det är blött. Sen börjar man vandra in bland vingårdarna.

Bästa sätten att starta från Saint Jean-Pied-de-Port

Att börja en lång vandring med att ta sig över Pyrenéerna kan vara en alltför tuff start, som kan straffa sig senare.
Men det finns några smarta sätt att göra det bra och trevligt.

1. Boka Albuerge Orisson ca 1 mil uppför berget. Det är sista övernattningsstället i Frankrike.
Du bokar i mycket god tid och är noga att säga till, och helst bekräfta strax innan, att du kommer på eftermiddagen och eventuellt efter klockan 16.00 (så dom inte släpper din bokning).
Det här gör du om du vill ha kortast möjliga etapp över Pyrenéerna till Roncesvalles och om du orkar med att gå
1 mil brant uppför efter en lång resdag. På kvällen äter du middag på Orisson.
Nästa dag har du bara 15 km till Roncesvalles alternativt kan  kan du välja på att gå en bit till.

Anm. Har du stor otur kan det vara ovanligt dåligt väder på din dag och man rekommenderar vandrare att gå landsvägen istället.

2. Boka Orisson enligt ovan och gå nästa dag efter första övernattning i Saint Jean-Pied-de-Port.
En mil kan tyckas en kort sträcka, men det är ganska brant uppför. Orisson ligger fint och det kan bli en drömstart i lugn och ro.

3. Boka övernattning i Huntto på det enda Gide som finns där, ca 6 km upp. Det kan göras i förväg eller från pilgrimskontoret i Saint Jean-Pied-de-Port när du kommer dit. Här finns ganska många platser. Sen går du den första uppförsbiten och avslutar kvällen med en härlig pilgrimsmåltid på Le Gide. En god fransk måltid på resan.

Vandringen över Pyrenéerna anses vara den vackraste på hela resan med fantastisk utsikt.
Detta förutsatt att det är bra väder utan dimma eller regn.

Nerför Pyrenéerna. Mest risk för skador nerför. Jäkta inte. Efter Roncevalles fortsätter det nerför. Gå lugnt.

Lämpliga etapper
En bra regel är att starta mjukt och med kortare etapper de första fem dagarna för att orka mer senare.
Annars risk för överansträngning (oftast i benen), vilket är mycket vanligt. Speciellt om man går för snabbt nerför.
Många tvingas avsluta i Pamplona. 

Normal dagsetapp är 2.5-3 mil. Allt beror på terrängen. 

John Brierleys guideboken beskriver 33 etapper/dagar till Santiago, vilken ger i snitt 2.4 mil/dag.
Längsta dagsetappen här är 30.9 km och kortaste 18.6 km. Ev. vilodagar är ej med.

Vissa "vilodagar" kan det vara lagom med bara ca 1.5 mil (med flera pauser).
En del snabba och vana vandrare går 3 mils etapper och mer varje dag.
För en otränad vandrare är det, under normala förhållanden, stor skillnad att gå 3 mil i stället för 2.5 mil.
Sista biten kan bli extra jobbig.

Lämpliga etapper kan även vara att dela upp leden efter var man vill stanna.
Du kan välja på intressanta städer eller göra stopp i små medeltidsbyar eller på rofyllda platser.
Man kan "hoppa" mellan de övernattningspopuläraste platserna och bo på mer intima ställen.
Mixa gärna och följ inte alltid strömmen. 

Här är några av våra förslag på favoritstopp:
Saint Jean-Pied-de-Port, Pamplona, Estella, Logroño, Azofra, Burgos, Rabé de las Calzadas,
Hontanas, Carríon de los Condes, Sahagún, León, Villar de Mazarife, Astorga, Portomarín, Santiago

                                                                                 Uppför ett nytt berg. Foto: Budgetres

Vägvisare
Snäckans väg eller de gula pilarnas väg.
El Camino är väl utmärkt och det är svårt att går fel.
Man följer de gula pilarna som finns på vägar, väggar och stolpar och pilgrimsmusslorna som finns ingjutna på gator och trottoarer och på skyltar som även bär texten: Camino de Santiago.

Avkortning av vägen
För många är det otänkbart att hoppa över vissa sträckor,
men om man skall välja av olika skäl, så är dessa tre de vanligaste:

In till Burgos
Från Villafranca Montes De Ocra - Burgos. 38 km och 2 dagar avkortning.
Uppför toppen till ett enda övernattningsställe mitt i ingenstans efter 24 km om du kommer från Belorado,
alternativt gå 28 km till Agés och ta bussen nästa dag vid Santovenia (gå ner till stora vägen) - 19 km 1 dag.
Denna sista sträcka är kanske den minst roliga på hela Caminon. Genom trista industriområden och förorter.
Du är i gott sällskap denna bit om du väljer bussen.

Busshållplatsen från Villafranca är längre fram på vägen från Albuerget räknat, vid den trevliga baren (som även har en liten livs och liten restaurang med god pilgrimsmeny längst in i lokalen). Dom har koll på busstiderna, som är ungefärliga.
Ta morgonbussen och se till att komma in till Albuerget i Burgos klockan tolv när det öppnar och ha god tid till att gå runt i vackra Burgos.

In till León
Från vackra Sahagún går ett fint tåg på 45 minuter in till mysiga storstaden León (130 000 inv.).
55.5 kilometer och 3 dagars avkortning.
Ta morgontåget och ha tid för staden. Det finns prisvärda små hotell på vägen från stationen om man vill växla
om en natt från sovsal.
Vandringsvägen in till León är inte någon av höjdarna och sista biten är genom industriområden och förorter!
Alternativt kan man man ta de sista 19 km med buss från Mansilla.

Astorga-Sarria
Många som vill spara tid och sina ben på ansträngande bergsklättring väljer att ta buss denna sträcka (det finns tåg, men kolla lämpliga tider först). 15.5 mil och 7 dagars avkortning.

Du missar El Caminos högsta punkt och det stora korset Cruz de Ferro, där du skall lägga din sten du tagit med dig hemifrån som skall symbolisera dina synder. Denna, för många en av de vackraste sträckorna, har lite transporter på sin högsta del och inga bra tider för lokalbussen.
När du kommer till Sarria har du strax bara de 10 milen kvar till Santiago som krävs för att du skall få ditt "Compostela".

Allt detta med reservation för ändringar av vägen. Det händer.
 

                                                       Genom vinodlingar och små pittoreska byar. Foto: Budgetres

Transporter
Det går för det mesta att ta lokalbussar mellan olika platser längst leden.
Dock ej på söndagar och helgdagar. Annars finns taxi, som är pigga på att köra pilgrimer med skoskav.
Mellan vissa större orter finns tåg.
Man kan skicka ryggsäcken med transport på varje delsträcka mellan olika härbärgen.
Priset är 7-8 euro för en etapp per bagage.

Packning
Bästa sättet att packa hittar du framförallt på vår specialsida > om packning - med pilgrimspackning
Tips finns även i guiderna.
Så lätt packning som möjligt, ca 6-8 kg. Allt. Inkl. vattenflaskan. Det går bra.

Skor
Skorna är vandrarens viktigaste redskap. Största samtalsämnet är skavsår.
Vältrampade, mjuka, regntäta skor med bra sula behövs för att skydda fötterna.
Gortex håller vätan borta då det är regnigt och lerigt.
Vid omfattande regn blir alla skor och kängor blöta och torkar med flera ombyten med papper i under natten.

Det är skillnad att använda skorna med och utan ryggsäck som väger. Fötterna svullnar.
Många köper ett eller ett halvt nummer större än vanligt. Rekommenderas.
Om fötterna svullnar uppåt, lossna ordentligt på snörena och tejpa på ovansidan mot skavsår.
Har du normalt känsliga fötter, så välj ett par skor som inte är för hårda. Ett par rejäla vandringsskor
med gortex kan vara rätt. Väljer du väl använda kängor, så se till att skaften är mjuka, annars får du lätt skav
på vaderna!
Efter dagens vandring är det skönt att byta om till flipflop eller lätta sandaler. Dessa är lätta i bagaget.
Rena fötter och smörj med vaccelin för natten. 

I övrigt funktionskläder som torkar snabbt. Bara ett ombyte.

Det är inte ovanligt att man träffar folk som fått köpa nya mjukare skor på vägen efter ett tag och slänga de gamla. Då blir det bättre, men det blir lätt några nya skavsår innan man gått in de nya!

Byxor
Välj i funktionsmaterial som torkar snabbt. Dom kan torka under tiden du går efter en regnskur.
Delbara ger fler möjligheter. Långa byxor är viktiga vid solsken som snabbt kan bränna sönder benen (t.ex. bakben, baksida knä där huden är tunn). Har du bränt dig, måste du ha långa byxor.
Som regel är det skönast med 3/4-byxor i de flesta väder.
Bra sidfickor behövs för kartbok, kamera och andra saker som skall vara lätta att nå.

Strumpor 
En del använder dubbla strumpor för att minska risken för skoskav. Då behövs två tunna strumpor.
Rätt sorts vandringsstrumpor, som håller bättre, finns i sportaffärerna.
Ett par rejälare, i samma affär, kan vara skönt som omväxling och om du blir kall.

 Pröva att hitta bra funktionsplagg på second hand, på rea eller utomlands för att slippa betala hutlösa priser. Det skiljer mycket i pris.
 

                                                                                          Skiftande landskap. Foto: Budgetres

Ryggsäck
En bra ryggsäck med ordentlig höftbärrem (den del man egentligen bär med) och flera reglerbara remmar är värt att satsa på. Den skall vara bekväm. Mellan 40-60 liter gäller och packad  maxvikt 10% av din egen vikt.
50 liter verkar vara vanligaste storlek på El Camino, men även mindre. Det är gott om plats, men det kan vara
bra att ha lite extra volym för att packa ner jacka och en matsäck utan att det blir korvstoppat.

Det är lätta att hamna i "ryggsäcksdjungeln" när man skall välja inför ett köp. Man letar mellan 40-60 liter.
Ta gärna till lite extra rymd för att kunna stoppa ner tröja och jacka när det blir varmt samt ha plats för ev. matsäck på toppen. 50 liter räcker för de flesta. Har du 40 liter frestas du inte att smyga ner mer.
Regnskydd till ryggsäcken behövs och ingår oftast som tillbehör. Köp annars separat.

Bara få lätta grejer. Med max 6-8 kg blir det tungt ändå i uppförsbackarna.
TIPS: Välj en ryggsäck som klarar måtten för handbagage på flyget 55x40x20 (kolla för ditt flyg), så sparar du mycket pengar.

Det tar ett tag att vänja sig vid ryggsäcken och hitta rätta lägen för remmarna. Packa rätt med tunga saker
närmast kroppen och justera remmarna regelbundet varje dag och efter varje rast.

Sovsäck
Välj en ultralätt och framförallt liten sovsäck, t.ex. Haglöfs LIM 50, 450 gram.
Det lönar sig och räcker under normal årstid.
Blir det kallare, ta på dig lite mer. Du kan även använda sovsäckslakan eller silkeslakan i din sovsäck för mer värme och för att hålla säcken renare. På många härbärgen finns det dessutom filtar.
Flera sportaffärer har lägsta prisgaranti, så betala inte för mycket.

Stavar
Det är vanligt att använda ett par stavar. Det underlättar vandringen, gör den snabbare och är bra på leriga och halkiga partier.
Teleskopstavar bör vara max 55 cm i hopfällt läge för att klara maxmåttet på flyget som handbagage. Troligen får du inte ta med dom ombord ändå, trots att du använder gummipiggar. Flygbolaget kan låta dig checka in stavarna utan kostnad, så fråga innan du kommer till bagagekontrollen.
Lackade trästavar finns att köpa överallt längst leden för liten peng.

Packlista

Se kommentarer ovan.
Räkna med att få tvätta ofta. Beräkna 7-8 kg. Ej över 10% av din vikt. Vintertid ca 2 kg mer.

□ Liten ryggsäck max ca 50 L.
□ Skor - mjuka och väl ingångna vandringsskor (helst med gore-tex) eller kängor
□ Lätt sovsäck/silkeslakan
□ Poncho. Liten.
□ Jacka. Typ lätt, tunn, skaljacka. Skall tåla lite regn, kunna andas och ha några bra fickor. Gärna kapuschong.
□ Ett par långa funktionsbyxor, gärna delbara. 
□ Ett par kortare funktionsbyxor 3/4 typ. Skall kunna torka snabbt efter regnväder.
□ 2-3 lätta funktionströjor. En till pyjamas.
□ 1 mycket lätt, tunn långärmad skjorta. Ifall mycket sol.
□ En lätt tröja, typ fleece. Helst med lång dragkedja.
□ 3 underbyxor. Bambu eller lättorkat mtrl.
□ 2 tunnare strumpor
□ 1 par lite rejälare strumpor 
□ Sandaler. Lätta. Flip flop. För duschrum etc.
□ Badkläder. Det finns simhallar, floder, sjöar och kanske en strand på hemvägen. Tar nästan ingen plats.
□ Vantar. Små lätta. 
□ Keps eller liknande
□ En tygpåse med lång rem - som extraväska/dagväska
□ Handduk. Tunn som torkar snabbt.
□ Packpåsar, olika färger. Bra koll. Tvättpåse, smutstvätt, underkläder, rent ombyte, sov, div. apparater.
□ Tvättpåse med tvättvål (i tvättkopp), några klädnypor och ev. tunn tvättlina.
□ Solglasögon
□ Extraglasögon (ev.)
□ Plastpåse med liten toarulle
□ Medicin. Huvudvärkstabletter, magmedicin, myggmedel etc.
□ Privat medicin
□ Öronproppar ev.
□ Anteckningsbok/dagbok
□ Pennor
□ Guidebok/kartbok
□ Vattenflaska
□ Tesked. För viss föda på vägen.

□ Stavar  Ev. se mer ovan.

□ Penningbälte
□ PASS
□ Sedlar, valuta
□ Plånbok
□ Kontokort
□ Reservkontokort
□ Europeiska Sjukförsäkringskortet 
□ Servicekort från försäkringsbolaget
□ Körkort
□ Medlemskort. Ev.

Flera saker som tillsammans blir tunga.
Dom skall vara så små, lätta och absolut nödvändiga för att få komma med och bäras på.

□ Toasaker. Tandborste, tandkräm, deo, rakhyvel etc.
□ Fotsalva (typ vaselin), sporttejp, compeed, plåster, nål etc.
□ Pannlampa. För tidiga morgnar och sen läsning, upp på natten i sovsal.
□ Guidebok + ev. vissa resehandlingar.
□ Kamera + laddare
□ Mobiltelefon + laddare
□ Ev. litet lås

□ Övrigt  ......................

OBS! Du kan inte ha kniv, sax etc. på flyget i ryggsäcken/handbagaget. Köp detta på plats om du behöver.
OBS! Packa vätskor som schampo, tvål, myggmedel etc. separat, för smidig passage genom flygplatskontrollen.
OBS! Många saker finns att köpa på plats, som t.ex. apotekssaker. Andra som t.ex. behändiga kläder kan ta mer tid att leta efter.
 

                                                                  En ny dags promenad.

Att vara pilgrim - peregrino
Vilka går? Alla typer av människor möts på El Camino.
Unga som gamla, religiöst eller historiskt intresserade, kristna, ateister, nybörjare och erfarna vandrare.
En hel del katolska vandrare från södra Europa, Sydkorea, USA och Kanada.

Hela världen är representerad. Övervägande antal kommer från Spanien, Tyskland, Italien, Storbritannien.
Folk från USA har ökat avsevärt.
Du träffar vandrare från Skandinavien, Östeuropa, Frankrike, Sydafrika, Japan, Brasilien, Argentina och andra länder. 
 
Det finns många ensamma män och kvinnor som vandrar, samt nygifta par, äldre strävsamma par, son med mor, mamma och dotter, två kompisar osv.
En del går tillsammans; kompisgänget, tjejgänget eller bara i sällskap en eller ett par dagar under vägen.
En skolresa med mormoner vandrade och fick betygspoäng för prestationen.
 
Alla åldersgrupper är representerade, men mest +55 verkar det som. Många har hög ålder och kämpar med krämpor. Dessa har tid att gå hela leden på en gång i lugnare takt. Stavar, knäskydd, bagagetransport, vilodagar m.m. hjälper till att orka.
 
Det finns unga familjer som går tillsammans likaväl som en ensam mor med två småbarn i sportbarnvagn samt hund.
Några drar på kärra och campar efter vägen i litet tält. Du ser halvblinda och helblinda med ledsagare samt
andra tappra med mer vilja än fysik.
Har du tur kan du till och med se en "riktig pilgrim" i slängkappa i sällskap med en lärjunge.
 
Cyklisterna kommer främst från Spanien, Italien och Tyskland. Många ser proffsiga ut i rätt cykelutrustning med trikåer och reklamtröjor och med dyra specialcyklar. Någon enstaka herre kommer trampande på en damcykel.

Vandringsgemenskap.
El Camino är på sätt och vis både en individuell resa i det inre (i bästa fall) och en sällskapsresa.
Man har hela tiden kontakt med andra vandrare och delar erfarenheter längst vägen.
På eftermiddagarna och kvällarna på övernattningsplatserna och vid de gemensamma måltiderna, är det gott om tid för umgänge.
Ofta återser man varandra längre fram igen längst caminon.

Pilgrimskänslan. Den rätta pilgrimskänslan kommer efter ca 2-3 veckor, efter att ha bott och ätit tillsammans med andra pilgrimer och kommit in i vandrarens rytm och rutiner. Bäst är att vandra ensam eller i par som känner varandra väl, med tid för egen meditation och i lugn och ro. Samhörigheten med den historiska leden och med alla olika personligheter växer efterhand.
Så här är det när det är som bäst.

Buen Camino!
Är hälsningsfrasen mellan vandrare och från folk som hälsar längst vägen. Det betyder "bra caminoresa".

Härbärgen (albuerge, refugio)
Det finns kommunala och privata. Kostar lite per bädd. Kommunala är som regel något billigare. Standarden är ungefär detsamma. Kommunala finns ofta i gamla intressanta byggnader eller i skolliknande lokaler. Du får en bädd i olika stora salar. Ofta våningssängar med engångsunderlakan och engångsörngott samt filtar.
Egen lätt sovsäck eller sidenlakan behövs.

På sommaren kan det bli varmt att sova och risk för svettiga sängar. Ingen luftkonditionering.
Det är enkelt men funkar bra med stor gemenskap. De ovana vänjer sig. 
En del är rädda för löss och använder egna antilöss lakan, som dom har med sig. Vi har aldrig råkat ut för något problem.

Albuergerna är överlag mycket rena och snygga.
Alltid varma duschar, tvättmöjligheter och oftast även tvättmaskiner, wifi samt enkla gemensamma kök.
Du kan också få hjälp, tips och ibland kartor av personalen om vad som finns på orten
(vanligaste frågor: var ligger livsmedelsaffären och pilgrimsrestaurangerna).
I din guidebok ser du vilka faciliteter som finns och öppethållanden.

Det går ej att reservera plats på kommunala härbärgen. Om du anländer sent på dagen, kan det vara fullt.
För att vara säker att få plats på populära platser och ofta i större städer, är det säkrast att vara framme före klockan 14-15 på eftermiddagen. De flesta öppnar vid 12-tiden på dagen.

Privata härbärgen går att reservera. Är speciellt bra om du tänker anlända sent till någon plats.

Rutiner
Härbärgena öppnar vid middagstid.
Efter kl.14 börjar det fyllas på rejält
Efter kl. 15 kan de mest populära bli fulla.

Blir det fullt på kommunala Albuergen, kan ibland andra platser öppnas,
som t.ex. gymnastiksalar eller platser med madrasser på golvet (även på privata)
Har man förbokat och blir senare än kl. 16 bör man ringa och säga till, så platsen är kvar.

Efter incheckning, stämpling av  pilgrimspasset och betalning får man oftast
engångslakan och örngott samt tilldelade en bädd. Ibland får man välja plats, ibland
får man ett nummer på bädden vid inskrivningen. Säg till om du vill ha en underslaf.
Två personer ihop får oftast en uppe och en nere.

Sen packar man upp sovsäck, ombyte, tvättpåse, nya kläder etc. och gör sig hemmastadd.
Tid för dusch, stretching och tvätt av dagens vandringskläder.

Nu känner man sig fri och ledig i nytt ombyte och lätta skor/sandaler.
Tid för kort vila, en fika, dagboksnoteringar, kanske en pilsner med några andra, koll och planering
av morgondagens etapp.
Därefter en sightseeing i byn. Spana efter morgondagens frukostställe med öppettider alternativt
bagaren eller inköp av frukostfika i livsmedelsaffären (även lite vandringssnacks).
En del går på pilgrimsmässa om sådan finns. 
Koll av utbudet för kvällens höjdpunkt; pilgrimsmåltiden.
Antingen på härbärget eller i byn.

Vid kl.19 brukar det vara dags för maten och sen en lite kvällspromenad...
Kvällarna är som regel fina, ljumma och det är skönt att röra sig lite efter trerättersmåltiden.
Sedan förberedelser för sängen.
Vid ca 22 på kvällen är det släckning och tystnad.
Pannlampa behövs för kvällsbelysning och på morgonen.
Öronproppar mot snarkningar.

Klockan 6 börjar det prassla med sovsäckar och ryggsäckar från morgonpigga pilgrimer.
Vid kl. 7-8 är de flesta iväg till frukost eller vandring.
Några få som inte ska gå långt idag försöker slappna av och ligga kvar ett tag till.
Vid kl. 9 skall alla vara ute.

                                                                                                               Sovsal

Pensionat, hotell
Ibland är det skönt med eget rum för att vila ut en natt eller en extra dag.
En del mindre övernattningsställen erbjuder pilgrimspriser. Fråga efter detta.

Pilgrimsmeny (Menú del Peregrino)
Restaurangerna längs leden serverar speciella prisvärda pilgrimsmenyer eller menú del día.
Du får förrätt, huvudrätt, efterrätt, bröd och vin/öl/vatten. Rikliga portioner. Spansk god husmanskost.
På restaurangerna får du välja på flera rätter bland förrätterna, huvudrätterna och efterrätterna.
Vanligen en halv flaska vin per person av lokalt vin som i regel är alldeles utmärkt.

Vissa härbärgena anordnar färdiga pilgrimsmenyer med trerätters måltider. Alla äter tillsammans
vid bestämd tid. Bokas några timmar innan. Även frukost finns på dessa ställen, som ej behöver bokas.

Vegetarianer
Kan få det lite svårt med pilgrimsmenyerna, då de som regel innehåller kött eller fisk, vilket inkluderar
sopporna. Fördelen med härbärge är tillgången till gemensamt kök. 

Pröva på/aktiviteter                                                                                                                                Promo

Pilgrim för en dag - organiserade aktiviteter

Organiserade camino vandringar - dyrt alternativ  - inte samma sak
 Det finns researrangörer (flera svenska) som säljer resor för vandring på Pilgrimsleden. 
 Vanligen är dessa resor på en till två veckor. Resorna blir förhållandevis mycket dyra. 
 När du jämför så räkna på dagspriset per person. 
 Det finns ingen som helst anledning att köpa en organiserad resa för att gå någon del av El Camino.
 En organiserad resa är i flera fall ett förbokat upplägg, där du sen går på egen hand.
 
Att boka och resa helt på egen hand på El Camino är absolut ett av de enklaste sätten att göra en resa. Förmodligen en av de mest prisvärda resorna du gjort. Och mycket tryggt. Även som ensam kvinna, i alla åldrar.
Flyg finns till många platser för liten peng. Använd  > Boka flyg.

 De inhemska transporterna är bra och det finns gott om boende av alla slag längst vägen. Man kan på plats
 enkelt boka logi för nästa stopp om man vill. Transport av bagage går att ordna för alla etapper.
 Det hela är enkelt, mycket billigare och man är fri att planera och vara flexibel.
(vill du gör andra arrangemang eller utflykter runt Santiago - se annonserna ovan för bra förslag)

Skaderisker
Man skall vara medveten om sin förmåga och begränsningar att gå långa sträckor under
många dagar med packning. Det är bra att känna sig för efterhand.
Det finns stor risk för alla slags kroppsskador. Främst är det fötterna som drabbas.
Vid trötthet ökar risken för olyckor och inte minst i nedförslut. Fallolyckor sker pga. slipprig och lerig terräng eller i nedförsbackar med lösa stenar. Folk har fallit och brutit ben eller fått skrubbsår.
I krävande bergspass under dåliga väderförhållanden har det t.o.m. skett dödsfall orsakat av hjärtproblem
eller problem med köldskador (!)

Det är lätt att bli bränd av solen. Den är stark även om det är molnigt. Pilgrimer med kortbyxor får lätt brända bakben, då man vandrar mot väster. Speciellt utsatt är den tunna huden i knävecket. Även nacken kan bli bränd. Var inte snål med solskyddsmedel. En scarves är utmärkt mot både solen och även droppande regn som vill nerför halsen.

Drick ordentligt med vatten plus något salt för att undvika trötthet och uttorkning.

Risken att få allvarliga problem med en sund aktivitet som vandring, får betraktas som liten
i jämförelse med stillasittande eller t.ex. bilkörning.

Några skador eller smärtor som kan inträffa:
Träningsvärk, ledbandsinflammation, ömmande fötter, blåsor, skavsår, klämda tår, klämda naglar, muskelinflammation, ont i ischiasnerven, svullen hälsena, hälsporre, lårkaka, ont i knäna, ont i höfterna, axlar, nacke, rygg. Solexem, skrapsår, magont och förkylning.
Det finns säker flera (myggbett, stroke och tjat om en massa problem).

Undvika skador
Man undviker skador främst genom att vara förberedd med träning och genom att ha rätt utrustning.
Efter några dagar gör det ont "överallt". Träningsvärk i ben och axlar. Skavsår och klämont i fötterna.
Alla har ont på olika sätt.
Bästa knepet är att börja försiktigt de fem första dagarna, så varar man längre. Ett annat är att ta vilodagar.
Blir det jobbigt så transportera bagaget någon dag. Var noga med att stretcha efter varje vandring.

Fötter
Fötterna är vandrarens viktigaste vän.
Med största sannolikhet får du ont i fötterna och skavsår av de långa och många etapperna.
Compeed och liknande är bra när blåsorna plötsligt kommer.
Sporttejp är förebyggande bra på hälar, tår och andra ställen som far illa.
Vaselinsmörjning på kvällen för att behålla mjuka och tåliga fötter.
Lufta fötterna ofta och lätta på skosnörena vid pauser under dagens vandring.
Klipp tånaglarna ordentligt.
En del använder dubbla strumpor, sa att den ena strumpan skaver mot den andra i stället för mot foten.
Proffsen växlar om strumporna med varandra och tar den yttre innerst efter lunchrasten.
Strumporna skall vara vandrings eller joggingstrumpor som tvättas efter dagens användning och som torkar lätt.
Stretcha fötterna, men inte om det gör ont. Tänj ut senan/den platta muskeln under foten som kan
orsaka plantar fascit eller i värsta fall hälsporre/äkta hälsporre.
Detta är inget kul och kan ta ett år innan man blir bra igen!

Stretcha
Lår och bakben och inte minst senan som går under foten skall stretchas efter varje vandring.
Lär dig hur du skall göra, speciellt för vandring under längre tid.
Känner du din kropp, så vet du vad du behöver.

Vilodag
Det är vanligt och bra med vilodagar. Det kan vara att man går kortare sträckor ibland, t.ex. 1.5-2 mil och vilar hela eftermiddagen. Kroppen och inte minst fötterna behöver återhämtning för att orka.
Många stannar en extra dag på intressanta platser som t.ex. Burgos eller Leon.
Det är skönt att traska runt utan ryggsäck som omväxling.

En vilodag på ett boende med eget tyst rum kan kännas lyxigt efter att ha bott ihop med
många under längre tid (man vänjer sig), men det är absolut vilsamt.
För lång vila är inte att rekommendera, då man tappar rytm och känsla.

Vilopauser
Regelbundna vilopauser är både sköna och viktiga. Fika ofta. Det finns många trevliga småställen
efter leden.
Snöra upp skorna och ta en paus på en skön bänk och drick ordentligt med vatten.
Ha alltid med choklad och något salt att ta till vid behov.
Pausa inte för länge. Då blir musklerna kalla igen och du kommer ur rytmen.

Återhämtning
Det är viktigt att kroppen får återhämta sig efter ansträngande vandringsdagar, annars blir
den till slut överansträngd.
Vila och stretcha efter dagens vandring och ät något energirikt.
Ge akt på formen. Den kommer att växla med nya ansträngningar.

Förberedelser
De som tränar innan, klarar sig bättre från skador och träningsvärk.
Träning av ben, rygg och axlar är bra.
Gå med ryggsäck och gå in skorna i god tid.
Att gå ner några överviktiga kilon innan, innebär mindre vikt att transportera.
Läs på om din vandring och skaffa en kartguide och en parlör (se annan plats).
Lägg tid på din packning och skaffa rätta grejor (se packlista).

Realistisk träning är att fylla en ryggsäck med 8 kilo, gå ut en småregnig dag uppför ett lagom litet berg
och en runda på så där 5-6 timmar. 
Om man vill förnimma den rätta pilgrimskänslan, avslutas turen med en dusch, stretching, handtvätt av använda svettiga kläder och sen vila. Därefter en liten orienteringspromenad i närmste omgivningen innan en ordentlig trerätters kvällsmåltid. Sen i säng och släckt klockan tio. Upp i ottan.
Upprepa detta under några dagar och ge akt på resultatet. Hur kul är det? Går det överhuvudtaget?
Naturligtvis inte. 
Om du inte vet vad du kan träna normalt på hemma, gå till ett gym som kan visa dig. Förbättra din kondis. 

Säkerhet
Normal försiktighet med värdesaker behövs som alltid. Det är tryggt att bo på sal med andra pilgrimer.
Ibland händer att saker försvinner och kanske råkar någon ta fel plagg från klädstrecket.
Förr skyddade korsriddarna pilgrimerna mot överfall och stöld. Idag lever vi i en betydligt fredligare tid.
Du färdas tryggt.
 
Resan hem
Det finns ett fåtal som gör en riktig klassisk resa och går tillbaka.
Du kanske möter en om dagen.
Det finns gott om lågprisflyg från Santiago. Boka någon vecka innan, när du vet hur din tid blir.
Gå in på > Boka flyg och sök på olika vägar hem. Du hittar kanske inga direktflyg, med via
Madrid, Barcelona, Malaga, Alicante, Palma och stora flygplatser som London, Frankfurt m.fl.
går det att jämföra bästa tider och priser. Ryanair är stora på Spanien.
 
 TIPS: Åk gärna via något stort turistmål, ex.vis. Palma, och stanna någon dag och vila ut i eget rum med
 lite sol och bad.
 Du bokar sista minuten hotell (kanske med frukost eller halvpension) till låg kostnad > Boka logi
 
  © Budgetres

UPPLEVELSER

Reflexioner och allmän upprymdhet (egna och andras) från El Camino 

Vägen

" Om man skulle lågflyga längst El Camino, skulle man se en 80 mil lång orm av människor som sakta rörde sig framåt. Varje dag, året om. På vinterns skulle ormen vara magrare och på sommaren riktigt fet."

" Det är femte gången jag går. Antalet vandrare har ökat enormt. Nu väljer jag gärna mindre och vackra små byar
  att ligga över på. Det är en fördel att känna till var man skall stanna."
                                                        - Kvinna, Kanada
 

" De två kanadensiska flickorna tyckte det var fantastiskt att vi från Sverige hade så nära flygresa till El Camino.
   - Tänk att bara behöva flyga tre timmar och för så lite pengar! "

" Den vackra vägen in till Pamplona och gamla stan kändes lite mäktigt. Slutet på dagens etapp
  var skön efter en vilopaus strax innan på en liten bar och en portion nylagad paella."
                             

" Jag skall gå El Camino 12 gånger i år. Det är ju år 2012 och 12 är antalet för apostlarna.
  En vandring varje månad. Nu är jag på min femte omgång. Jag är pensionär och har ingen lust att sitta hemma och rulla tummarna. Det här är vad jag vill göra i år."

  - Tysk, som bott tjugo år i Sverige och numera bor i Spanien. Total kommer han att gå ca 960 mil detta år.
 

" I Burgos samlas många pilgrimer. En del tar en extra dag, andra börjar här sin mellanetapp. Många blir
  oroliga att inte få övernattningsplats på nästa stopp. På turistbyrån informerar man att om det blir fullt
  på municipalet i Hornillos, så öppnar man upp gymnastiksalen med madrasser på golvet.
  Ett knep är annars att stanna och ligga över mellan de större stoppen."
 

" Efter Fromista kallas leden för ´pilgrim autopista´ därför att den går väldigt länge parallellt med landsvägen.
  Vid Población går många fel. Skyltarna visar tydligast att fortsätta längst landsvägen rakt fram. Men de som
  har en bra kartbok, tar den rekommenderade vägen efter floden och får uppleva fin natur, fågelsång och en
  symfoni med grodkväkarnas kör. "
 

" Om man startar något senare än tidiga morgongänget, gör det stor skillnad. Vi var nästan ensamma
  från Hontanas, när vi gick den långa vackra dalen, fylld av fågelsång. Man kan bli religiös för mindre."
 

" Många kan inte tänka sig att inte gå hela vägen. - ´Nej, det kan man inte göra!´, utropar de förskräckt.
  Att ta bussen sista biten in till Burgos eller tåget in till Leon, för att slippa gå genom trista industriområden,
  kan möjligen vara okey. Giltig anledning annars att låta transportera sig: Tidsbrist, trasiga fötter eller magont."
  Som sagt: Var och en gör sin egen Camino."
 

" När man kommer till 100-kilometersstenen efter 2.5 timmars vandring efter Sarria och har 4.5 dagar kvar av
El Camino, känns det som man nästan är framme. Man börjar summera vandringen och tankarna går tillbaka till olika sträckor och händelser under vägen. Nu förstår man bättre varför så många återkommer till El Camino. Man börjar fundera på att gå en annan årstid, hur det skulle vara att gå i motsatt riktning tillbaka eller pröva andra pilgrimsleder. Man vill just då fortsätta att gå helt enkelt. Mycket märkligt."
 

" Galicien, efter Sarria, har en natur som i mycket liknar Sveriges. Här är lummigt och grönt. Vi är också i Spaniens regnrikaste område. Här blir det tätare med övernattningsställen och kaféer. Det känns mer som en söndagsutflykt."
 

" När jag var fem kilometer utanför Santiago och såg bort mot staden, tänkte jag:
  - Jag vill inte gå dit. Jag vill inte att det skall vara slut."
                                - Karin, Österrike 59 år. Sagt under sin första Camino

Möten

" På vägen träffade vi ´15-minutersmannen´. Han hade så dåliga knän, så han gick 15 minuter och sen vilade
  han 15 minuter. Han tog sig fram på sitt sätt. "
 

" Vi höll samma takt under tre dagar som den blinde och hans ledsagare. Våra blessyrer förminskades,
  när vi såg hur bra det gick för honom. "

" Vi delade middag med ett australiensiskt par som valt att resa i Europa några år. De hade köpt en husbil
  i England och åkte nu runt där och i Frankrike och Spanien. De var vana vandrare, så El Camino var en del av
  deras europeiska äventyr."
 

" Vi gick ihop med Lilly från Irland några dagar. Hon hade energi för tre och ett glatt humör för lika många.
Hennesnman gillade inte att resa, så hon gav sig iväg på egen hand. Mannen kunde inte bryta sina hemmarutiner. Lilly är en hängiven golfare och spelar nästan varje dag. Det är strongt att kunna bryta av med resor och vandring. Vi hade mycket kul ihop. Hon gick El Camino utan golfklubbor."
 

" Trebarnsmamman från Texas var på sin första resa till Europa. Hon hade en gång läst om El Camino och
  ville gå den. Efter att i många år skött om man och barn som hemmafru, reste hon nu ensam och njöt av
  tillvaron. - ´Så fantastiskt det var här. Hit vill jag gärna återvända en dag och visa några av de spanska städerna
  för min man och mina barn. Så mycket vackert och så mycket kultur mot vad vi har där hemma.´"
  Vi träffade henne vid flera tillfällen. Hon var ibland med i `festgänget`, gick oftast själv, hade svåra skavsår, köpte
  nya skor och såg fram emot att gå hela vägen. - "Vart skall du åka nästa resa?" frågade vi. -  "Till Bahamas, to
  the beach!" svarade hon och skrattade.
 

" Den långe mannen från Rumänien hade så svåra problem med sin rygg att han gick krokigt åt ena sidan och
  ibland lutade han åt den andra. Vi kallade han för parentesen. En dag när det var som värst, beslöt han att transportera sin ryggsäck till nästa stopp. Då gick han rakt och fint och såg ut som ett utropstecken."
 

" Irländaren med alla tatueringarna såg ut som en slagskämpe och tycktes inte passa in bland den ändå brokiga skaran av vandrare. Sen fick vi veta att han var mycket sympatisk och nästan blind. Vid dåligt ljus, såg han inte mycket. Han kunde ta fel på ett hus och en samling träd. Han gick ofta fel. Folk fick hjälpa honom tillbaka till leden igen!"
  Han levde på en budget på 10 euro om dagen. Ibland sov han ute för att spara pengar.
 

" Vi träffade långseglarna första gången vid en middag en kväll i en liten by. Dom hade nyss träffats och nu gick dom El Camino. Två ensamvargar med var sin båt. Den engelska tjejen hade levt på sin båt länge. Vilken båt skulle dom  välja att bo i tillsammans? Det var deras största problem. Det lilla problemet var den större guideboken, som var lite för tung. Men det löste hon genom att kasta sidorna efterhand som dom läste och vandrade, för att minska på vikten."
 

" Efter att ha vandrat i tre veckor och bara träffat på ett fåtal svenskar, var vi plötsligt vid kvällsmåltiden fem
  stycken, plus ett finlandssvenskt par, vid samma bord. Två av paren hade startat från Leon."
 

" Den danska damen hade en liten högtalare på ena bärremmen på ryggsäcken och ut kom musik från Abba
  när hon passerade oss. När jag gick ikapp henne senare fick jag veta att hon hade 12 inspelade låtar med sig
  på vandringen. Alla medryckande schlagerlåtar. Jag glömde fråga varför det var 12 låtar. Kanske för att det var
  12 apostlar? - Nej hon hade ingen låt med Kim Larsen. Det frågade jag."
 

" Cecilia, 66 år från Belgien, gick småetapper med sitt nyopererade knä. - ´Ta det vackert och känn efter´, sa doktorn, ´så klarar du hela vägen till Finisterre.´ "
  Cilla började gå El Camino på en liten sidoväg till Burgos.
 
" Alla hade skavsår utom Brian, nya zeeländare/kanadensare och 70+, som var en erfaren vandrare. Han hade vandrat i Himalaya och på andra platser. Efter El Camino skulle han direkt till Oslo och gå St Olofsleden. Han var full av berättelser, klokskap, medmänsklighet och poesi. Han fick ofta sällskap på vandringen av någon ung kvinnlig vandrare som ville samtala med honom. Fast de hade svårt att hålla hans fart.
Brian ville gärna besöka Sverige och se hur man återplanterade skog här, vilket han var mycket imponerad av."
 

" Den arge tysken tyckte att man inte hade på El Camino att göra om man inte var kristen. Han blev arg och
  skällde ut den österrikiske pilgrimen, som inte tyckte om att besöka kyrkor, för det påminde honom om krig
  och orättvisor."
  Alla gör sin egen Camino. Tysken sa han hade mest rätt, för han hade läst mycket om religion...
 

Om mat och dryck

Reflexioner

" Om El Camino gick i Danmark hade det varit cykelväg hela vägen."

"Om El Camino gick i Sverige hade det byggts gångvägar, där leden går längst bilvägar, av säkerhetsskäl och härbärgena hade haft marknadsanpassade sängpriser. Det hade också utgått en särskild skatt för att gå leden.
Alla hade undrat varför det kom så få besökare, trots fina dyra turistbroschyrer."

" Man passerar en mängd ståtliga kyrkor och monument på vägen med påminnelser om korsriddartiden, vapensköldar och andra maktsymboler. Tänker på hur Sverige blev kristnat med svärdet. - Tro eller mist huvudet! Klart man blir övertygad."
 

" Det ska f-n va katolik och behöva göra detta! Ni andra kan ju göra som ni vill."
  (okänd, under dag med dåligt väder)
 

" Med tiden har det format sig så vist, att det finns gudar som passar alla. "
 

" Tanke efter regn, lera och nära att halka omkull i gegget: Gud kanske ger en hedning extra prövningar."
Eller kanske en jude, protestant, mormon, pingstvän etc. som går här. Fast ändå; Katolikerna har samma väg att gå som vi.
 

" Den katolska religionen påminner mycket om den hinduiska, med att kunna välja en Gud som passar var och en,
  med alla helgon och andra nära i rang. "
                         Sankt Jakob är pilgrimernas skyddshelgon
 

" Katedralen i Burgos är en av Spaniens juveler. Pilgrimer går in för reducerat pris. Man känner sig liten i det
  enorma innandömet. Om man inte blir hänförd av all religiös prakt, finns det risk att man känner sig starkt
  berörd av all rikedom och makt. Ibland har prästerskapet en mer framträdande plats är Jesus, Maria och helgonen. Riddarna och svärdet är överallt närvarande. Många säger att dom går Caminon för fred. Det behövs säkert fler sådana tankar."
 

" ...min version av salighetsförklaringen: Gör vad som är rätt, stå ut med orättvisor och själviskhet, förbli sann mot
  dig själv... och en dag ger det resultat. Man vet naturligtvis inte om de som har felat mot en lider eller får vad de
  förtjänar. Jag tror inte det funkar på det viset. Men jag tror faktiskt att man en dag får sin belöning."
       - Läkaren Deepak i romanen Skära för sten av Abraham Verhere. Romanen som fick följa med på resan. Rek.
 

" Sista 10 milen till Santiago finns risk för antiklimax om man vandrat större delen av El Camino.
  Den riktiga pilgrimskänslan blir mindre bland utflyktsvandrare och taxibilar som åker fram och tillbaka
  för att hämta kräsna chartervandrare. Det är mer party och högröstade grupper av vandrare som överröstar fridfullheten. Fortsätter populariteten av att gå sista obligatoriska biten till Santiago för att få sitt "compostela", kanske vi i framtiden får ett ´walkdisneyland´"
  Det finns till och med bussresor som kör folk för en sista dagsvandring in till Santiago . "Pilgrim för en dag" är som en stimmig skolresa, som man gärna kan vara utan under en lycklig slutetapp.
 

Prövningar

Upprymdhet

" Vandringen, efter spanska gränsen, i guldglimrande lövhögar på läsidan berget i nedförsbacken.
  Där kändes ryggsäcken plötsligt lätt och regnet mer som dagg."

" Vi kom lagom till Pinchosfestivalen i Pamplona. Firade Valborgsmässoafton med att gå runt till olika barer och pröva fantasifulla pinchos. En hade en inbakad pilgrimsmussla. Det måste vara ett tecken på att vi var på rätt väg! "
  (Pinchos är Baskiens variant av tapas)
 

" En av de största upplevelserna var att bo på klostret Santa Maria i Carrión, umgås med nunnorna, sjunga ihop, delta i pilgrimsmässan och dela den gemensamma kvällsmåltiden tillsammans."
 

" Efter fem dagar med knirrande ryggsäck, drog jag i ryggsäcksremmarna, som visade sig släppt lite - och plötsligt blev det mycket bekvämare och lättare att bära. "
  Det tar ett tag innan man lär sig hur allt fungerar på bästa sätt.
 

" Överallt stora vindkraftsparker. Spanjorerna satsar mycket på denna energiform."
  Kraften kommer uppifrån..

Anita, 69, gick Pilgrimsleden i Spanien

”det bästa jag gjort!”

Anita gick under drygt två veckor en del av den populära pilgrimsleden och avslutade turen i Santiago de Compostela. Hon gick den spanska delen och startade vid Pyrenéerna strax öster om Pamplona. Hon valde att gå på egen hand och ordnade resan själv.

– Hur reste du dit och tillbaka?
– Det finns alltid lågprisflyg till och från Spanien. Till startplatsen var det lite knöligt att ta sig med tåg och buss, men det var ett litet äventyr i sig, som gick bra.
– Hur var det när du kom fram till startplatsen?
– Man skaffar ett pilgrimspass som ger tillträden till billiga härbärgen och måltider efter vägen. Passet kostar
2 euro. Jag köpte det på härbärget i Pamplona.
– Berätta om övernattningarna och måltiderna
- Man bor på albergues, härbärgen, efter hela vägen, som ligger tätt. Det finns både kommunala och privata. Sovrum med från fyra till över trettio bäddar. Det kostar mellan 5 – 10 euro. Det finns även hotell och pensioner att välja på. Det finns särskilda pilgrimsmenyer på tavernor efter vägen. Man får en trerätters måltid med bröd och vin till. Gott och mycket rikligt. Ibland får man välja från de ordinarie menyerna. Priset är 10- 12 euro.
– Pilgrimsleden blir allt populärare att gå. Var det mycket folk när du gick?
– Jag gick i april och då var det ganska lugnt. Man träffar andra vandrare hela tiden, men det är inga problem att få gå för sig själv i lugn och ro.
– Vilken är bästa tiden att gå leden som du ser det?
– Våren, tror jag, med mycket grönska. Det är lättare att få sängplats innan högsäsongen börjar.
– Hur är det att gå ensam?
– Härligt. Man går i sin egen takt och kan lunka i sina egna tankar. Det är ljuvligt med sällskap av fågelsång och alla dofter från ängar och skogar.
– Hur långt gick du på en dag?
– Jag gick 2 - 2.5 mil om dagen. Det tar ungefär sex timmar med många raster.
– Är det mest katoliker som går leden?
– Nej, inte alls. Man möter alla slags människor och från hela världen. Alla har olika orsaker och skäl att gå leden. Det verkar vara en stor blandning.
– Skall du göra om det?
– Absolut! Redan nästa vår är vi några stycken som planerar att gå och ta sällskap på olika sätt.