Kiel – Giessen – Dijon – Beziers – Peñíscola – spanska inlandet

Nästa gång blir det bara småvägar.
På grund av många olyckor längst vägen, farliga plötsliga omkörningar av långtradare som kör om andra långtradare och
stopp i två timmar på motorvägen vid Barcelona på grund av två trafikolyckor samt att vi nästan blev rammade i Tyskland
av en personbil som hastigt svängde ut i vår fil utan att se sig för. Otrolig tur att det inte var någon i räddande filen vi kastade
oss undan i.
Till råga på allt, så regnade det på varje ort vi valt ut innan Spanien, när vi kom fram på eftermiddagen för att göra våra "ekskursons".
Sedan finns det många andra skäl för att fundera över alternativa färdvägar.
Kanske mer av långsamhetens lov och ännu mer av att njutbart resa genom Europa.

                                                                                                                                       Giessen. Bild: Budgetres

Kiel, Hamburg, Giessen

Vi lämnar färjan i Kiel och tar en ny rutt genom stan. En upplysning om att det är vägomläggning vid Hamburg (när har det inte varit det under de senaste åren?), valde vi vägen öster om Hamburg, som snart är klar med motorväg hela sträckan till anslutningen från Puttgarden och Lübeck.
Varje gång på autobahn slås man av de oändliga långtradarkonvojerna som drar genom Europa och tydligast märks det genom Tyskland. När får vi el-långtradare och varför går det inte att frakta mer med tåg?

Vi hoppar över mysiga Alsfeld denna gång och kör in i regniga Giessen.
Ut i byn efter incheckning för kvällsmål. Vi vill ha tyskt lokalt käk och gärna med tyskt gott öl.
Allt vi såg var kebab. Jätterestauranger med kebab och annat turkiskt. Det var säkert extra bra här, men inte vad vi sökte.
Efter mycket letande med paraplyerna över huvudet, inspekterade vi ett lokalt hak, nästan en kneipe, men det var rejält sunkigt
och inrökt. Och vi som befann oss i centrum. Vart tog det tyska vägen?
Vi passerade en liten turkisk (?) pizzeria för hämtmat och en kund som informerade oss om att här fanns "världens godaste pizza". Sista chansen, nödmat och vi började bli trötta. 
Vi fick vara glada för fint rum med pentry och god frukost nästa morgon. Pizzan vi delade? Betyg: Okej. 

Dijon

Vi hade fina minnen från tidigare besök i Dijon. Det är en vacker stad. Den är inte lika trevlig i regn och när det blivit mörkt. 
Google maps i mobilen hjälpte oss sista biten för att hitta vårt boende. Här var det många enkelriktade gator.
Vi hade beställt parkering, men det fanns en ledig parkeringsruta strax utanför som vi svängde in på. I receptionen strök de vår dyra parkering i deras garage, då vi hittat ett alternativ och som dessutom var gratis hela natten.

Rummet hade pentryskåp och vi blev upplysta om att hotellets frukost var enkel och att alternativ fanns tvärs över gatan genom att handla i konditoriet och i den lilla livsmedelsaffären intill. Bra info som vi tog till oss.
Ute var det blött. Mycket blött. Vi gick gågatorna i de historiska kvarteren och spanade på lyxrestaurangerna runt saluhallen.
Ett enkelt folkligt mysställe hade inte den franska mat vi sökte och kunde heller inte berätta om var det fanns en bra bistro.
Sådana besöker man bäst vid lunchtid, fick vi veta. 

Rejält blöta, hittade vi så småningom en kvartersbar, som serverade lite tilltugg. Här fanns chark-och ostbricka. Det dyraste alternativet. Ni får bröd till, upplyste den mycket trevlige servitören.
När brickan kom in, trodde vi att vår franska inte hade uppfattats så, som vi hade tänkt. Matbrickan var stor och riklig med många sorters ostar, charkuterier och mer, tillsammans med en stor korg med frasigt färskt baguettbröd.
Vi som aldrig gillar att lämna någon mat, erkänner härmed att det var omöjligt att äta upp allt. Naturligtvis hade vi fått en bricka för två personer, i stället för det önskade att vi skulle dela.
Det gör inget, tyckte vi, glada att äntligen hittat en varmt, skönt, torrt, genuint ställe med välsmakande husets vin tillsammans med lokala produkter.
När vi betalade för kalaset, så var det 15 euro för tilltugget. Som det var sagt. Juste. Inget fel på vår franska. Inget fel på något.

                                                                                                                                           Över Rhone till fler småbyar

Donzére, Viviers, Pézenas, Béziers

Fina motorvägar förbi Lyon och vidare söderut. 
Nu var det dags att köra av stora vägen och uppleva något vackert vid Rhone, så vi lunchade i lilla Donzere på en liten kvarterskrog som man fick leta upp bakom torget bland några smågränder. Magnifik trerätters äkta fransk lunch. Äntligen!
Utomhus, charmigt och rejält med tid.
Sedan kort utflykt över en gammal bro till söta Viviers, med minnen från våra kanaltider på Rhone och Europas blå färdvägar.

                                                                                                   Lunch i Donzére

Viviers är liten och gullig. Om man tråcklar sig ner till den lilla marinan, kan man se att ett flodkryssningsbolag lagt till med en stor flodbåt. Närmast perfekt att välja denna idyll och härifrån göra utflykter på land.
Vi följer floden på den sidan som de flesta missar när de åker stora betalvägen söderut. Strax noterar vi att vi inte är långt borta
från ett av fransmännens mest populära turistområden, nämligen landskapet D´Ardêche med Canyon berg och den slingriga floden Ardéche, där det är så populärt att hyra och paddla kanot.

Vi ansluter till motorvägen igen, när det börjar bli ont om tid, för att komma fram till vår träff i Pézenas.

I Pézenas åker vi till antikvitetsgatan för att hälsa på en gammal vän som har sin butik här. Vi stannar för en pratstund och blir sena till nästa stopp, som är övernattning i Béziers, en bit bort.
Här måste vi till slut ta hjälp av GPS för att hitta fram bland de smala gränderna i gamla stan, längst upp på toppen i den lilla staden. Vi är sena, det regnar igen och vi får hjälp av vår värd att hitta till parkeringsgaraget. 
  Nu bor vi i ett privatrum högst upp i ett gammalt hus uppför tre våningar på en smal trappa. Här får man vara smidig och inte ha med för stort bagage.

Felix är en trevlig värd, som tar oss med på en liten rundtur, så att vi snabbt skall hitta i den sena kvällen. Klart är att vi fick för lite tid här också. Vi har varit bortskämda med resor utan regn på ankomstmålen. Vi tröstar oss med att det är så sällsynt och att vi inte haft mycket regn under själva bilfärden.
Det blir som avslutning en öl på ett litet trevligt café vid torget under en markis i skydd av regnet.

Felix serverar tidig frukost på morgonen dagen efter med hemgjord marmelad. Yoghurt och fikonmarmelad fungerar fint ihop. 
Nu är det inte långt till Spanien

Förbi Barcelona till Peñíscola

I Spanien börjar den avgiftsfria motorvägen. Så har det varit ett tag nu, sedan man tog bort de flesta avgifterna på motorvägarna.
Men till skillnad från exempelvis Frankrike, så har Spanien en hel del fina avgiftsfria motorvägar också. Nu är nästa alla gratis.

Vi fasar alltid för att passera större städer. Det blir lätt köer av olika anledningar. Nu flöt trafiken fint... tills det blev helt stopp utanför Barcelona. I princip i två timmar. 
Ibland rörde sig någon fil och då ville många byta, med en del stök. 
Till slut släppte det. Bara några hundra meter framför oss, stopp igen. En färsk krock. En bil som försökt byta fil blev rammad
mittpå av en tung lastbil. Kvinnan i bilen höll precis på att krångla sig ur, när vi sakta passerade.
Efter någon kilometer kom vi till platsen där den stora olyckan måste ha skett. Nu höll man på att sopa upp de sista sågspånen
som spritts ut för att torka upp all vätska.

Både vi och bilen längtade nu efter tankning. Vi svängde av till byn St. Sadurni d´Anoia. Här fick vi fråga efter macken, som låg
lite lurigt strax i kanten av stan. Innan vi kom rätt, hade vi passerat den kända ursprungliga cavafabriken Freixinet två gånger.
Vi är nära vindistriktet Penedès, där vi rest runt tidigare och här finns gott om kända viner och cava märken.

På macken frågade vi tjejen som bistod vid tankningen, om det fanns något bra matställe i närheten. Hon pekade då på byggnaden intill och sa att där var byns bästa ställe. Samtidigt gjorde hon en kyssande gest, för att betona det hon sa.
Vi gick dit, kunde beställa en halv Menú del día och konstatera att hon hade helt rätt.
Nu var både vi och bilen laddade för att fortsätta kustvägen förbi trevliga Tarragona, där vi bott vid mer en ett tillfälle, och närbelägna Cambrils, där vi bott en längre tid och även återvänt senare. Här hade vi tänkt lunch på ett favoritställe om inte
stoppet utanför Barcelona varit.

Nu var det inte så långt kvar till vår sista bokade övernattning i Peñíscola, en turistort som vi läst skulle vara trevlig.
Vi kom snabbt direkt till vårt hotell, som var urtypen för ett semesterboende. Och mycket riktigt fick vi veta att säsongen började ta slut och hotellet stängde om några dagar. De flesta parkeringsautomater var försedda med skyltar som blockerade betalningen.
Det var fri parkering nu.

Vi fick ingen karta på hotellet, men upplysning att turistinformationen låg på den andra stranden, bara en liten bit bort.
Den här stranden visade sig vara den långa huvudstranden, som slutade med en halvö med ett litet berg med en vacker borg
högst upp (se bilder). Dit skulle vi gå, fick vi veta, samt info på några, av den vänliga turistguidens, favoritmatställen som noggrant markerades på kartan.

Jo, det var trevligt. Vackra kullerstensgator och dekorerade hus med blomlådor. Fast fullt med souveniraffärer, barer och restauranger. Påminde något lite om en grekisk by. Utsikten vid borgen var magnifik. Här valde vi en mindre liten restaurang, som hade puntillas på matsedeln. Passade perfekt i solnedgången med utsikt över Medelhavet.

Spanska inlandet

Motorvägen går i en stor böj runt Valencia. Alltid smidig att runda om man inte vill besöka den trevliga staden.
Från mitten av böjen går en av de stora vägarna till Madrid. Det är också vägen till massor med trevliga byar och städer i det inre av Spanien. Här finns även trevligare, mer genuina vägar att uppleva Spanien och betydligt lugnare än att fortsätta AP7 rakt söderut. Det blir ingen större skillnad i mil att välja alternativa vägar, om man skall till det sydliga Spanien. Vi föredrar "den inre resan".

På vägen stannade vi vid en vägkrog vars specialitet var egentillverkad rom, som de dessutom vunnit guldpris för. Pokalen stod
på en hylla bakom baren. Fullt med folk på förmiddagsfikan och stämningen var hög. Då hade vi lämnat madridvägen och börjat tvärsa söderut på fina vägar, som mer och mer byggs ut till nya motorvägar. Den stora trafiken har inte hittat hit ännu.

Lunch på ett favoritställe vid vägen, vars stora matsal snart blev fullsatt. Här får man bordsdrycken som brukligt på icke-turistiska ställen (vi var de enda icke-spanska) - en flaska vin tillsammans med sockerdricka att blanda efter behag. Drick så mycket du vill. 
Lite ovant tycker vi det är ändå, med tanke på att samma mängd servering gäller oavsett om du är en eller flera till bords. Det är ingen brist på vin. De flesta har tagit sig hit med bil och en hel del har lunchrast från jobbet.
Det pågår en diskussion i Spanien just nu om att ändra alkoholgränsen så det blir ungefär som i Sverige. Vi får se.

Sedan fortsatte vi vidare söderut genom nya vackra landskap med en höst i full blom och med sol och behaglig värme.
Vi stärktes i uppfattningen att bara försöka köra mindre vägar nästa gång. 

Resmål Spanien 

Läs och lär vad som finns att se och göra här
på svenskarnas överlägset mesta resmål.
Ta del av alla res- och budgettips.

> MiniGuide Resmål Spanien
> Roadtrips

Här hittar du även guider till andra spanska städer och byar.

         När resan är målet

Tankar om att åka småvägar

Bara vägar som inte är motorvägar. Med små byar och övernattningar längst vägen där det också finns matställen.
Kanske ha tur att hitta lite kvarvarande lokal charm. Inte boka i förväg, men ha koll innan vad som kan passa.
Tidigare har vi prövat vägar efter floder och kanaler och en del "klassiska" mer kända "turistvägar". 
Vi kommer att behöva göra en del research innan och kritiskt granska alla möjligheter.

DANMARK
Att följa någon av de två kusterna längst Danmark är frestande, om man vill lägga tid redan i början av resan. Annars funkar bilutflykter i Danmark när som helst, som nära småresor hemifrån. Danmark är idag inget budgetresmål med svag svensk krona.
TYSKLAND
Populärt med massor av charmiga småbyar. Vi har utforskat mycket här och nu ställs högre krav att hitta nya upptäckter. Som regel har vi kört på snabbare här, för att slå ner på takten lite längre söderut. Ofta hinner vi in i Nederländerna efter en dag. Men med ett långsammare tempo, kan en tanke vara att följa norra kusten och komma in i Nederländerna via Atlantvallen.
Nyligen gjorde vi stopp i Bremen. En lite större stad, men både trevlig och intressant. > Se MiniGuide.
NEDERLÄNDERNA
Har man för bråttom här, har man snart åkt igenom landet. Men det är dumt. Här finns mycket mys. De mindre städerna och
byarna är charmiga. Vi kan gott tänka oss att få uppleva fler. Se exempel: MiniGuide Valkenburg.
BELGIEN
Litet land med några riktigt populära resmål. Se exempel MiniGuide Belgien.
FRANKRIKE
Det kan bli mycket rondeller på småvägar. Reser man utan GPS, som vi, får man ofta reda på vägen till nästa lokalort först när man är i byns centrum. De flesta vägmärken leder till motorvägar. Man får se upp med vissa vägar, som är långtradarvägar, för de som vill slippa motorvägsavgifter. En liten utmaning att hitta "de rätta" vägarna. Det tar mer tid här, för man satsar mest på betalvägar. Övriga är inte alltid så bra. Men det går. Bästa är att kolla noga i förväg.
Vi rekommenderar vägar längst kuster, alla kuster, och längst floder. 
ÖSTERRIKE
Det går att hitta en liten genväg, utan att betala vägskatt, om du skall vidare söderut. Landet är smalt vid vissa passager. Vill du
se mer av landet - och det är vackert utan snö - får du styra mer österut.
SCHWEIZ
Vägskattemärke behövs och sätts på vindrutan. Vackra svindlande vägar som tar dig till Italien eller södra Frankrike. Dyra matställen. Köp picknic. Vi testade nyligen för att komma till norra Italiens vackra sjöar. Fint.
ITALIEN
Det är landsbygden, alperna och längst kusterna som ger mest upplevelser. Större städer är inte så lyckat med bil. Välj mindre ställen. Småvägar med betoning på små.
SPANIEN
Inga problem. Här finns hur mycket som helst. Det mesta är välbevarat. Många små historiska byar är renoverade och populära utflyktsmål på helgdagar och högtider för spanjorer. Det är det enda man behöver ha koll på, så inte allt är förbokat.
PORTUGAL
Perfekt överallt. Ännu bättre norr om Lissabon. Kust som inland. Välbevarat, oftast genuint. Lång väg hit. Du behöver mycket tid. Kanske inte för mycket småvägar hela vägen hit. Tips för härliga Porto med omgivningar i MiniGuide Porto.
SLOVENIEN, KROATIEN
Absolut. Nära om man åker raka vägen ner, utan för många omvägar. Här skall man absolut undvika de större vägarna. De mindre är underbara.
MONTENEGRO, ALBANIEN
Javisst. Bara njut. Kanske hit och hyra bil på plats.
GREKLAND
Vi valde färjan från norra Italien. Sedan kände vi oss ganska ensamma som bilturister från norra Europa. Andra tar cykeln istället.
Det är väl mest Aten som är stort.

FÖRDELAR ATT LÄMNA STORA VÄGAR

■ Slipper långtradiga motorvägar med långtradare.

■ Slipper långköer i hög fart förbi oändliga konvojer av tung trafik.

■ Slipper dyra trista vägkrogar och dyra toabesök.

■ Slipper dyra drivmedelspriser längst de snabba vägarna.

■ Slipper skräpiga och ibland osäkra rastplatser.

■ Slipper ocharmiga vägsträckor. 

■ Slipper olycksdrabbade vägsträckor med långa stopp.

■ Slipper hetsig och stressig biltrafik under morgon- och eftermiddags rusningen.

■ Chans till genuina lokal matställen.

■ Lägre övernattningspriser "vid sidan av" allfartsvägarna.

TIPS