Le Viaduc de Millau,motorvägsbro över Tarnflodens dalgång nära Millau i södra Frankrike.
Över bron går E11 (motorväg A75)              Bild: Budgetres

Spanien

Efter att värmen kommit tidigt med extra kraft i södra Spanien, lämnade vi för att ta oss norrut genom Europa.
  Vi stannade i Alcalá del Júcar, som ligger i en djup ravin med en spektakulär väg dit som slingrande leder ner till den lilla byn. Fästningen uppe på klippan byggdes av morerna och den vackra bron över floden av romarna.

Hit kommer turister för att njuta av naturen och ta del av alla vandrings- och cykelleder som finns här.
Om man som vi, kommer på lågsäsongen, är det lätt att få prisvärt boende och det finns alltid någon av de många restaurangerna som är öppen. Parkera får man göra vid infarten, då byn är för liten att ta emot annat än fotgängare.

Vi tog oss hit på utmärkt bra vägar i inlandet i Spanien, som är lugnare än den mer hektiska kustvägen, men nästa dag blev det en tristare körning upp längst kusten, förbi Barcelona och över gränsen till Frankrike. Det går fort.
Tur med förhållandevis lite trafik. Det finns många fina stopp längst kusten, som vi väl känner till, med nu gäller det att komma en bit på resan mot denna resas huvudmål som var i Belgien.

                                                                                                Acalá de Júcar   Bild: Budgetres

Frankrike

Perpignan, som är väl värt ett stopp. 
Vi har klurat ut prisvärd parkering i förväg och kan bo nära centrum, som passar för vår kvällspromenad när vi skall utforska staden och dess läckra franska restauranger. 

Låt oss säga det nu: Det har blivit mycket dyrare och med sämre utbud av boende och matställen i stora delar av Europa. Det har gått fort med prisökningar med pandemi och inflation. Många mindre enklare hotell har slagit igen och likadant med matställen. Det är inte längre lätt att slinka in på en kvartersbistro i Frankrike! Det är mest hamburgare överallt (inte ovanligt med ett pris av 250 kronor), pizza, asiatiskt, kebab etc. Många serverar enklare meny på kvällen och folk verkar äta hemma och umgås som vanligt ute – men mest med att dricka. 

Vi hamnade till slut på ett för övrigt utmärkt asiatiskt ställe. Men något typiskt franskt blev det inte.
Nu gäller mer än tidigare; att dagens lunch är bästa och mest prisvärda mat chansen.
TripAdvisors råd hade snabbt blivit föråldrade. Förändringen har gått snabbt.
Även lågprishotellet ibis hade höjt frukosten procentuellt rejält, mer än både inflation och inkomstutveckling.
Ändå det bästa alternativet.

Längst floden Tarn

En av resans höjdpunkter längst floden Tarn. 
Serpentinvägen följer floden Tarn långt ner genom franska canyons. Och visst är det då ett turistområde med campare, vandrare, sportfiskare och andra som vill uppleva det vackra.
  Till vår häpnad var vi nästan ensamma på den hisnande vägen och allt eftersom vi fascinerades av den smala vägen och dess vackra nära bergsformationer och då och då små tunnlar att ta sig vidare genom, var vi glada över att inte behöva samsas med andra fordon.
Mitten av april var rätt val och med en natur som visade upp sin allra finaste vårprakt.

Tilläggas här är att på vägen hittade vi en utmärkt litet fransk restaurang på vägen med typisk god fransk mat. Det var vi, en fransk familj och några lokala lunchgäster som var de lyckliga.

I pilgrimsstaden Le Puy-en-Velay var det inte lätt att få bord på stadens mest populära och även ganska prisvärda restaurang. Med lite övertalning fick vi ett bord, en perfekt entrecote och en riklig välsmakande sallad. Det fanns pichet-vin om man frågade.

                                                                                                          Längst floden Tarn

På småvägar

På småvägar vidare till Soissons, en av många mindre städer. 
Lyckats boka ett boende som är sällsynt idag. Lite som det var förr. Några enkla rum i anslutning till en fransk bar. Gratis parkering utanför på gatan. Nära till centrala gamla stan. Fransk frukost på morgonen med färsk baguette och croissant. Vi var ganska ensamma på helgen och kunde förlika oss med rum med gemensam toa/bad. 

På kvällen fick vi ge upp letandet efter franska husmansrätter och hamnade på ett rekommenderad liten pizzarestaurang (!), där vi lyckades få ett bord utan att ha reserverat denna lördagskväll.
Vi delade på en ”bästa pizzan i stan” som våra bordsgrannar hade lovat och avslutade med ostbricka (franskt)
och med ett lokalt utmärkt vin på pichet.

                                                                                                             Brygge. Bild: Budgetres

Brygge

Massor med turister reser hit för att få uppleva den fantastiska gamla staden. 
Det är dyrt, fullt med turistfällor och svårt att hitta det vardagligt genuina.
Vi lyckades så där.
Vi gick, som vanligt, på en Free Walking Tour, såg allt det historiska och imponerades av byggnader och stadens spännande berättelser. 
Vi smakade på den berömda äkta chokladen, vi åt på ett frites-ställe, hoppade över de orimligt dyra musslorna (som inte ens kommer från staden), fick en liten smak av den lokala köttstuvningen och hittade två riktigt bra ölprovarställen med inte minst mörkt öl med massor av goda smaker, som vi fick gott om tid med under sakkunnig guidning.
Nu vet vi var man bäst ska bo, äta och promenera samt vilken dag som stadens äldsta, mest vackra och svårhittade matställe är stängt...

> Läs mer om Brygge och andra fina resmål här på Resmål Belgien

Hemma

Ut ur Belgien, förbi vackra städer som Gent, genom Nederländerna och en övernattning i en liten tysk by. Framme i god tid i Kiel (utan några större köer eller vägarbeten med stopp – inte ens genom Hamburg). 

> Nästa Roadtrip genom Europa finns här